Sju män dömdes i tingsrätten för att bland annat ha smugglat in stora mängder narkotika från USA till Sverige. Narkotikan, främst kokain, gömdes i begagnade bilar som sedan fraktades via Tyskland till Sverige.
Tingsrätten, som i stor omfattning hänvisade till åklagarens bevisning i form av telefonavlyssning, dömde samtliga män för bland annat grovt narkotikabrott och försök till grov narkotikasmuggling till fängelse i mellan två och 14 år.
Hovrätten skärpte senare fängelsestraffet för två av de inblandade till 14 år, bland annat med hänsyn till mängden narkotika och männens överordnade roller i verksamheten.
Fyra av männen ansökte senare om resning. Sökandena hänvisade till att en adjungerad ledamot i hovrätten hade varit jävig i avgörandet. Ledamoten var nämligen tjänstledig från sin vanliga tjänst som åklagare. En nämndeman skulle även han ha varit jävig, eftersom han var suppleant i en polisnämnd.
Högsta domstolen, HD, ger nu sökandena rätt i sak och konstaterar att åklagaren varit jävig när hon deltog i avgörandet.
En tjänstledig åklagare kan anses företräda ett ”motstående myndighetsintresse” eller ”hysa lojalitet mot både sin ordinarie arbetsgivare och åklagarrollen som sådan”. Detta utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet när det handlar om brottmål, anser rätten.
Att det inte fanns något som tydde på att ledamoten i något avseende faktiskt hade varit partisk och att ledamoten var knuten till en annan åklagarkammare än den vid vilken åklagaren i brottmålet var verksam medför enligt Högsta domstolen inte någon annan bedömning.
Jävsituationen ska dock inte föranleda resning, slår HD fast. Det är nämligen uppenbart att jävet inte har inverkat på utgången i målet.
Ledamoten i polisnämnden har inte varit jävig, konstaterar HD. En polisnämnd behandlar nämligen typiskt sett organisatoriska och ekonomiska frågor och inte polisledning i enskilda fall. En ledamot kan ändå vara jävig, men det förutsätter särskilda omständigheter och några sådana har inte åberopats i det aktuella fallet.
Två justitieråd är skiljaktiga. Det ena anser att varken åklagaren eller nämndledamoten har varit jäviga. Den andra anser att båda har varit jäviga, men anser inte att jävsituationen ska föranleda resning.
