Mannen, som är norsk medborgare, hade kontaktförbud och fotboja i Sverige.
När han befann sig i Norge avlägsnade han fotboja, och dömdes i Hovrätten för detta.
Nu slår HD fast att effekten av hans gärning inträffat i Sverige, och att svensk domstol därför är behörig att döma honom.
Tingsrätten dömde norrmannen för överträdelse av kontaktförbud och hindrande av elektronisk övervakning till 80 dagsböter. Det sistnämnda brottet avsåg att mannen – som hade meddelats ett utvidgat kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning avseende två platser i Munkedals kommun – i Norge hade avlägsnat den tekniska fotbojan och därmed hindrat att den elektroniska övervakningen kunde fortgå.
Tingsrättens dom fastställdes sedan av Hovrätten.
HD prövat
Men mannen drev målet vidare till Högsta Domstolen, men invändningen att svensk domstol inte var behörig att pröva brottet, som begåtts av en norsk medborgare i Norge.
HD konstaterar inledningsvis att Ett kontaktförbud innebär att en person meddelas förbud att besöka
eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter en annan person. Syftet med lagstiftningen är att förebygga brott och skydda personer som förföljs och trakasseras.
Mannen hade också ett utvidgat kontaktförbud, vilket innebär förbud att uppehålla sig i närheten av en annan persons bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar vistas.
Något krav på att den som ska övervakas elektroniskt har sitt hemvist i eller stadigvarande vistas i Sverige finns inte. Men verkställighet av elektronisk övervakning förutsätter att fotbojan kan monteras på förbudspersonen och att dennes position kan övervakas av Polisen. Fotbojan skickar alltså ut signaler som visar var personen befinner sig, men uppgifter om personens position får bara registreras och tas fram när denne antingen träder in i eller vistas inom förbudsområdet eller när den elektroniska
övervakningen hindras. I de situationerna sänds automatiskt ett larm till polisen och förbudspersonen kan positioneras. Allt i syfte att sätta personen mot vilket besöksförbudet riktar sig ska kunna sättas i säkerhet och att polisen ska kunna ingripa.
Den som ska övervakas är vidare skyldig att medverka till att den elektroniska övervakningen kommer till stånd och kan fortgå, och det är alltså detta mannen dömdes för att inte ha gjort.
Behörighet
Vad gäller svensk domstols behörighet konstaterar HD att bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över ett visst brott finns i 2 kap. brottsbalken. Av 1 § följer att sådan behörighet finns för brott som har begåtts i Sverige. Det är tillräckligt att någon del av den brottsliga handlingen har begåtts i Sverige för att brottet i sin helhet ska anses som begånget här. Om ett brott förutsätter en viss effekt är det tillräckligt att effekten har inträtt här, även om den brottsliga handlingen har begåtts
utomlands.
Vidare skriver HD att den omedelbara effekten av att förbudspersonen förstör eller underlåter att sköta fotbojan är att den elektroniska övervakningen hindras och att kontaktförbudet inte längre har det förstärkta skydd som övervakningen ger. Och den brottsliga effekten inträder således i Sverige, och det även om den brottsliga handlingen eller underlåtenheten som har medfört att övervakningen hindras har ägt rum i ett annat land. Alltså är svensk domstol behörig att döma över brottet.
