Hösten 2016 vände sig Skatteverket till Örebro tingsrätt och begärde att en idag 41-årig man skulle försättas i konkurs. Vid konkursförhandlingen beslutade tingsrätten dock om uppskov och att en ny förhandling skulle hållas en knapp månad senare.
Under uppskovstiden lämnade Skatteverket besked om att man återkallade sin konkursansökan mot mannen. Anledningen var att mannen hade inkommit med tidigare saknade deklarationer och att de tidigare skönstaxerade besluten hade omprövats – varvid mannen inte längre hade några skulder till staten.
2 800 kronor i ansökningsavgift
Skatteverket begärde samtidigt att mannen skulle betala deras rättegångskostnader – ansökningsavgiften på 2 800 kronor. Mannen vägrade dock att betala med hänvisning till att ansökan hade återkallats.
Tingsrätten pekade på att det vanligtvis är den part som återkallar sin talan som ska stå för rättegångskostnaderna om det inte finns särdkilda skäl. Enligt ett tidigare hovrättsavgörande kan ett sådant skäl vara när den som har begärt en person i konkurs återkallar sina ansökan eftersom betalning av fordran har skett.
Tingsrätten slog därför fast att detta skulle gälla även i detta fall och att mannen skulle betala Skatteverkets rättegångskostnader.
Annorlunda omständigheter
Mannen överklagade till Göta hovrätt som fastställde tingsrättens beslut utan utan närmare motivering.
Mannen överklagade till Högsta domstolen där han underströk att det av tingsrätten åberopade hovrättsavgörandet inte kan tillämpas på hans fall eftersom han inte betalade skulderna under tiden mellan inlämnandet och återkallelsen av konkursansökan.
Enligt mannen handlart det i själva verket om att Skatteverket under denna period har insett att det inte fanns några skulder.
HD konstaterar nu att mannen – trots flera påminnelser – inte har uppfyllt sin deklarationsskyldighet och att Skatteverket ”efter resultatlös verkställighet” har ansökt om att mannen skulle försättas i konkurs. Först efter detta lämnades deklarationerna in.
Högsta domstolen oenig
Enligt HD får Skatteverkets sätt att hantera situationen på anses vara befogat och därmed finns det särskilda skäl för att låta mannen själv betala även Skatteverkets rättegångskostnader.
HD går därför på Skatteverkets linje.
Ett justitieråd – Malin Bonthron – är skiljaktigt och anser att vardera parten borde stå för sina egna rättegångskostnader.
