Är en särbo en sådan person som har rätt till skadestånd för kroppsskada vid dödsfall?
Den frågan ska Högsta domstolen ta ställning till, enligt ett nytt prövningstillstånd.
I målet har en man tillerkänts ersättning av en bilförare som vållat hans särbos död, trots att lagmotiven pekar på personer i ”samma etablerade hushållsgemenskap”.
En kvinna dömdes i Växjö tingsrätt till villkorlig dom för vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Kvinnan var i oktober 2016 inblandad i en allvarlig trafikolycka i Växjö kommun, där hon frontalkrockade med en mötande bil. Den kvinna som körde den mötande bilen omkom i olyckan, samtidigt som hennes särbo fick bland annat multipla revbensfrakturer och en punkterade lunga.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Brustit i uppmärksamhet
Kvinnan har själv uppgett att det var den mötande bilen som kom in i hennes körfält och vållade olyckan. Tingsrätten tog dock fasta på uppgifter från personer som färdats i bilen framför den mötande bilen, som sade sig ha fått väja undan mot diket för att undvika en kollision när kvinnan ”långsamt och successivt” börjat glida över i deras körfält. Den exakta orsaken var oklar, men tingsrätten ansåg att kvinnan måste ha brustit i sin uppmärksamhet på ett straffbart sätt och därigenom ha vållat dödsfallet respektive kroppsskadorna.
Hon ålades som en konsekvens av domen att betala 25 000 kronor i skadestånd för personskada till den döda kvinnans särbo. Sådant skadestånd utgår enligt motivuttalanden bara till medlemmar i ”samma etablerade hushållsgemenskap som den avlidne”, men i praxis har det accepterats att även en person som har ett fast förhållande med den avlidne ingår i den skadeståndsberättigade kretsen, konstaterade tingsrätten. Även om mannen och kvinnan inte bodde ihop hade de haft ett fast förhållande under flera års tid och av allt att döma planerat för en framtid tillsammans, noterade tingsrätten.
Göta hovrätt anslöt sig senare till tingsrättens bedömningar och fastställde underinstansens domslut, även om en skiljaktig nämndeman vill ogilla både åtalet och skadeståndsyrkandet.
HD prövar skadestånd
Högsta domstolen, HD, beslutar nu att inte pröva den straffrättsliga delen av målet, men att meddela prövningstillstånd i skadeståndsfrågan. Det domstolen ska svara på är ”om en avliden persons särbo ska anses ha stått den avlidne särskilt nära på det sätt som avses i 5 kap. 2 § första stycket 3 skadeståndslagen”, anger HD på sin hemsida. (Blendow Lexnova)
