Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

HD prövar om processande icke-jurist ska få betalt för sitt arbete

Nyheter
Publicerad: 2022-06-22 14:26
HÖGSTA DOMSTOLEN

Högsta domstolen ska pröva om en man ska få betalt för sitt eget arbete han lagt ned i ett domstolsärende.
Varken tingsrätt eller hovrätt har tillerkänt honom någon ersättning för arbetet – på olika grunder – men nu ska alltså frågan avgöras slutligt i HD.

Processen har sin grund i att en kvinna ansökte om särskild förvaltning av mannens giftorättsgods. Ansökan kom senare att återkallas – men mannen yrkade ersättning för sina rättegångskostnader med 46 000 kronor avseende ersättning för eget arbete. Kvinnan bestred betalningsansvar för mannens kostnader, men vitsordade ett belopp om 5 000 kronor som skäligt i och för sig.

Stockholms tingsrätt konstaterade att rättegångsbalkens 18:e kapitel är tillämpligt i ärenden där enskilda är motparter till varandra – och att bestämmelserna gör det möjligt för domstolen att förplikta den ena parten att ersätta den andra för dennes kostnader i sådana ärenden. Domstolen hänvisade dock till förarbeten där det anges att kapitlets bestämmelser ”endast i begränsad omfattning” torde komma till användning. Dessutom, anförde tingsrätten, krävs att det förekommit ”intressemotsättning som föranlett en handläggning i domstolen enligt samma principer som gäller för tvistemål”.

Tingsrätten: Ingen rätt till ersättning

Enligt tingsrätten fanns en rad omständigheter som talade för att rättegångens 18:e kapitel skulle anses tillämpligt i ärendet, men konstaterade samtidigt att det inte hade hållits något sammanträde. Varken parterna eller rätten – som har en utredningsskyldighet vid handläggning av domstolsärenden – hade funnit det påkallat att begära eller kalla till ett sammanträde, vilket talade emot att tillämpa bestämmelserna.

Sammantaget fann tingsrätten att ”den restriktivitet som förarbeten ger uttryck för vid tillämpning av kostnadsreglerna i 18 kap. rättegångsbalken i domstolsärenden” samt det faktum att något muntligt förfarande varken påkallats eller ansetts behövligt utgjorde tillräckliga skäl för att de aktuella bestämmelserna inte skulle anses tillämpliga i ärendet. Mannen fick därför ingen ersättning för sitt eget arbete.

Hovrättsråd skiljaktig

Mannen överklagade tingsrättens beslut till hovrätten – som ansåg att mannen inte visat att han haft några faktiska kostnader för sitt arbete. Han skulle därför inte få någon ersättning. Ett hovrättsråd var skiljaktig och ansåg att mannen skulle ersättas med 7 000 kronor för det arbete han lagt ned.

I sin skiljaktiga mening skrev han, bland annat, att även den som inte är sakkunnig och lägger ned arbete som är påkallat för rättegångens förberedande och talans utförande bör kunnas tillerkännas ersättning. Att det kan vara svårt att bedöma vad som utgör skälig ersättning kunde, enligt hovrättsrådet, inte utgöra något avförande hinder mot utgångspunkten att en part ”i och för sig ska kunna få ersättning för eget arbete”. Han ansåg därför att mannen skulle ersättas, men konstaterade att den nedlagda tiden måste varit direkt påkallad för ärendets förberedande och utförande.

Nu prövar HD frågan

Enligt den skiljaktige fick de åtgärder mannen yrkat ersättning för anses ha varit direkt påkallade för att han skulle kunna ta tillvara sin rätt i ärendet. Detta då ärendet i tingsrätten gällt ”inte helt okomplicerade frågor om bland annat domstols behörighet och tillämplig lag”. Mannen hade dock inte preciserat sin tidsåtgång och det fanns därför anledning att vara ”försiktig i fråga om uppskattningen av en skälig ersättning, särskilt när det inte gjorts gällande att arbetet utförts av en praktiserande jurist eller annan särskilt sakkunnig”. Enligt den skiljaktige skulle mannen därför tillerkännas 7 500 kronor i ersättning.

Mannen gick vidare till Högsta domstolen – som nu lämnat prövningstillstånd i målet.


Dela sidan:
Skriv ut: