Högsta domstolen ska pröva om en lägenhet som ena parten i ett samboförhållande innehade med hyresrätt innan samboförhållandet inleddes utgör samboegendomen efter att den ombildats till bostadsrätt.
Varken tingsrätten eller hovrätten har ansett att så är fallet, men nu ska alltså frågan avgöras i högsta instans.
Kvinnan flyttade in i en hyresrätt i Göteborg vid millenieskiftet. Cirka fem år senare flyttade pojkvän in i samma lägenhet och de båda inledde ett samboförhållande.
Året därpå ombildades hyresrätten till bostadsrätt och kvinnan tog lån och köpte lägenheten från bostadsrättsföreningen. Sedan dess har hon betalat ränta och amorterat på lånet. Samtidigt har hennes sambo, både före och efter ombildningen, månatligen betalat en summa pengar till kvinnan omfattande del av hyran, el, mat med mera. Summan varierade bara då elräkningen eller andra gemensamma kostnader varierade.
2017 upphörde samboförhållandet och parterna flyttade isär. De hade dock inget samboförhållande och av ett bodelningsbeslut från 2018 framgår att kvinnans bostadsrätt ansågs utgöra samboegendom och att hon därför skulle betala knappt 800 000 till sin ex-sambo. Kvinnan vände sig efter detta till tingsrätten och begärde att domstolen skulle fastställa att hennes lägenhet inte skulle ingå i bodelningen mellan parterna och att hon därför inte skulle behöva betala någon bodelningslikvid till sin ex-sambo.
Tingsrätten gav kvinnan rätt
Göteborgs tingsrätt konstaterade att varken sambolagen eller förarbetena ger något svar på frågan om lägenheten ska utgöra samboegendom på grund av att den ombildades till bostadsrätt under samboförhållandet. HD har dock berört liknande frågor i ett antal rättsfall och dessa avgöranden gav, enligt tingsrätten, ”ett starkt stöd” för kvinnans talan. Dessutom fick hennes påstående om att ombildningen av hyresrätten inte gör att bostadsrätten utgör samboegendom ”starkt stöd” från ett relativt färskt hovrättsavgörande – även om det finns argument som talar i annan riktning.
Tingsrätten konstaterade dock att sambor som vill ha en mer rättvis fördelning på olika sätt, exempelvis genom sambo avtal, kan komma fram till mer äktenskapslika förhållanden – vilket inte skett i detta fall. Enligt tingsrätten hade bodelningsförrättaren bedömt den aktuella frågan på ett felaktigt sätt och kvinnans bostadsrätt skulle inte anses utgöra samboegendom och inte ingå i bodelningen.
HD ska pröva
Domen överklagades till hovrätten, som kom till samma slutsats som underinstansen. I domen konstaterade hovrätten att sambolagen visserligen syftar till att ”utgöra ett ekonomiskt minimiskydd för den av två sambor som inte äger den gemensamma bostaden”. Det skulle dock medföra en alltför extensiv tolkning av lagens förvärvsbegrepp om en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skulle klassificeras som ett förvärv. Vid denna bedömning beaktade hovrätten även att sambolagen blir tillämplig på samlevnaden utan någon uttrycklig önskan eller viljeförklaring från sambornas sida.
Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att ombildningen skulle betraktas som ”ett utflöde eller en förkovran av hyresrätten” och inte utgöra samboegendom. Tingsrättens dom fastställdes därför.
Nu står det klart att Högsta domstolen lämnat prövningstillstånd i målet och kommer att pröva om en lägenhet som ena parten innehade med hyresrätt innan samboförhållandet inleddes utgör samboegendomen då den ombildats till bostadsrätt under samboförhållandet.
