Det var i samband med en korruptionsutredning i en internationell koncern som Storbritanninen begärde hjälp med att säkra material som man antog finnas i ett svenskt koncernbolags lokaler i Växjö och Norrköping.
Polisen gjorde husrannsakningar i bolagets lokaler också gjorde då beslag av material som bedömdes vara relevant för utredningen.
Norrköpings tingsrätt beslutade – på yrkande från åklagaren – att egendomen skulle överlämnas till Storbritannien men att uppgifter som inte gäller brottsutredningen inte skulle få spridas och att originalhandlingarna skulle återlämnas efter avslutad rättsprocess.
Bolaget överklagade till Göta hovrätt för att i första hand få beslaget hävt och i andra hand handlingarna hemligstämplade vid ett överlämnande.
Göta hovrätt fastställde beslaget och överlämnandet men förenade det med ett generellt sekretessbeslut som det ankom på brittiska myndigheter att tillämpa. Sekretessen gäller uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden samt affärs- och driftsförhållanden.
Hovrätten konstaterade också att åklagaren i regel bör ge in framställningen om internationell rättslig hjälp till domstolen - någonting som inte hade skett. Enligt hovrätten var det dock tillräckligt att åklagaren beskrivit innehållet i framställningen.
Domstolen förutsatte också att den svenska åklagarmyndigheten skulle rensa ut material som skäligen inte kunde antas ha med brottsutredningen att göra men ansåg inte att något särskilt beslut om detta var nödvändigt.
Bolaget överklagade till Högsta domstolen. Åklagarmyndigheten har hävdat att en utresning av ovidkommande material skulle innebära ett obehörigt hävande av beslaget – om åklagaren och inte domstolen genomför denna.
HD beslutar nu att bevilja prövningstillstånd i målet.
