Efter att ha mottagit ett mejl initierade Carnegie en tvångsförsäljning av en kunds aktier. Banken dömdes i tingsrätten att betala 35 miljoner kronor för överträdelse av förbudet mot insiderhandel.
Hovrätten ansåg dock att mejlet inte varit tillräckligt konkret för att utgöra insiderinformation – och befriade Carnegie från skyldigheten att betala mångmiljonavgiften.
Nu ska Högsta Domstolen avgöra om informationen utgjort insiderinformation eller inte.
Vid Stockholms tingsrätt yrkade Finansinspektionen, FI, att Carnegie Investment Bank AB skulle betala 35 miljoner i sanktionsavgift. Carnegie är en investment- och privatbank som bland annat erbjuder sina kunder så kallade depålån, vilket innebär att kunden får en kredit i utbyte mot att denne pantsätter aktier som säkerhet i bankens depå.
Carnegie ingick i oktober 2015 ett kreditavtal med en kund, där kunden tillhandahölls en slutlig kredit om maximalt 35 miljoner kronor. Den man som undertecknade avtalet var ensam firmatecknare, styrelseledamot och aktieägare i kunden. Han var även VD i det svenska spelutvecklarbolaget Starbreeze AB. Som säkerhet för krediten pantsatte kunden aktier i Starbreeze i depån. Mannen tecknade även en borgensförbindelse som säkerhet för krediten.
Under andra halvåret 2018 befann sig Starbreezes aktie i en negativ trend och det fanns en stor risk för att kundens aktier i Starbreeze skulle bli överbelånade enligt kreditavtalet.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Tvångssålde aktierna
Den 15 november 2018 kontaktade Carnegie mannen för att planera en försäljning av aktierna. Samma dag, klockan 12.31 upprättades en insiderförteckning där bland annat mannen ingick. Klockan 13.32 skickade en företrädare för Starbreeze ett mejl till Carnegie där det angavs att mannen var loggad i insynsregistret och inte kunde sälja några aktier per 13.33. Klockan 17.00 samma dag initierade Carnegie en tvångsförsäljning av aktierna som innebar en förlustbegränsning med 4,9 miljoner kronor. Starbreeze vinstvarnade den 23 november samma år.
Finansinspektionen ansåg att tvångsförsäljningen av kundens aktier innebar att banken hade agerat på insiderinformation. Av mejlet framgick att kunden inte kunde sälja några aktier per ett visst klockslag, varför det måste ha stått klart för banken att insiderinformationen var negativ. Trots detta sålde banken kundens aktier.
Bestämmelserna om vad som utgör insiderinformation och insiderhandel finns i marknadsmissbruksförordningen, Mar, artikel 7 och 8. Insiderförbudet innebär något förenklat att den som sitter på icke publik information om ett företag eller ett finansiellt instrument inte får handla med det instrumentet.
Dömdes att betala 35 miljoner
Tingsrätten bedömde att informationen i mejlet var tillräckligt specifikt för att utgöra insiderinformation. Carnegie har visserligen inte haft vetskap om vilken information som föranledde att mannen togs upp i insynsförteckningen. Den omständigheten att han inte kunde sälja några aktier kunde dock, enligt domstolen, inte uppfattas på annat sätt än att det var fråga om negativ ekonomisk information om Starbreeze.
”För en förnuftig investerare skulle det mot denna bakgrund enligt tingsrätten vara möjligt att dra slutsatser om informationens potentiella effekt på priset på Starbreeze-aktierna alldeles oavsett exakt vilken information som föranlett upprättandet av insynsförteckningen”, skrev tingsrätten vidare.
Sammantaget avsåg informationen i mejlet specifik information enligt Mar artikel 7.1, som inte var offentliggjord när Carnegie mottog mejlet. Mejlet utgjorde alltså insiderinformation. Carnegie hade alltså, som bank för annans räkning, avyttrat aktier i ett bolag efter att den fått tillgång till negativ insiderinformation om bolaget.
Vid en samlad bedömning fann tingsrätten skäl att bestämma en sanktionsavgift i enlighet med det yrkade beloppet, det vill säga 35 miljoner kronor.
CFO:n hade sagt upp sig
Domen överklagades till Svea hovrätt som konstaterade att det aktuella mejlet skulle prövas utifrån definitionen av begreppet insiderinformation som återges i Mar. Definitionen omfattar fyra rekvisit. Informationen ska vara av specifik natur, inte ha offentliggjorts, ska röra en emittent och ha en väsentlig inverkan på priset.
Det stod klart att informationen inte var offentliggjord vid tidpunkten för mejlet och att informationen avsåg Starbreeze. Andra och tredje rekvisitet var därmed uppfyllda.
Av utredningen framgick att insiderförteckningen upprättades med anledning av att Starbreezes CFO hade sagt upp sig. Skälet till upprättandet framgick dock inte av mejlet, utan endast att mannen inte längre kunde sälja några aktier per ett visst klockslag.
Hovrätten konstaterade att en insiderförteckning kan indikera att insiderinformation finns, men den har enbart en upplysande karaktär och ger därmed ingen rättsverkan i sig. Vidare ska insiderinformation skiljas från sådan information som bolaget har en skyldighet att offentliggöra men som inte utgör insiderinformation. I doktrin har framförts att sådan annan information kan avse förändringar i ett bolags styrelse eller dylikt. Mot bakgrund av detta stod det inte klart för domstolen att ett kommande CFO-byte i sig utgör insiderinformation.
Hovrätten ändrade – nu prövar HD
Av mejlet framgick visserligen att mannen inte kunde sälja aktier men det ansågs inte visat den informationen varit sådan att Carnegie borde ha förstått att den skulle vara kurspåverkande. I allmänhet, framhöll rätten, var omständigheterna kring mejlet och insiderförteckningen oklara.
Sammantaget var det inte styrkt att mejlet varit av sådan specifik natur att det utgjorde insiderinformation. Finansinspektionens talan ogillades därför.
Nu står det klart att Högsta domstolen lämnat ett så kallat partiellt prövningstillstånd i målet och kommer att avgöra frågan om informationen ifråga har utgjort insiderinformation. (Blendow Lexnova)
