Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

HD prövade nya häktningsregeln – misstänkt får sitta kvar

Nyheter
Publicerad: 2021-09-24 14:36
Foto: Magnus Andersson /TT

En man som misstänks för en lång rad sexualbrott mot barn ska förbli häktad – trots att den maxtidsgränsen på nio månader har överskridits med flera månader.
Det slår Högsta domstolen fast.
Det är första gången som den nya lagstiftningen prövas av HD.

Det handlar om en man i Västra Sverige som misstänks för en lång rad sexualbrott mot barn och har suttit häktad sedan den 17 september förra året. För knappt två veckor beslutade tingsrätten att mannen skulle kvarbli i häktet, med fortsatta möjligheter för åklagaren att meddela restriktioner i form av förbud mot samsittning, besök och kommunicera med utomstående via brev eller elektronisk kommunikation.
I beslutet framgick också att åtal i målet ska väckas senast den 11 oktober i år.

Mannen har, utan avbrott, alltså suttit frihetsberövad nära tre månader längre än den nyinförda maxtidsgränsen för häktning på nio månader. Enligt tingsrätten utgör dock det höga straffvärdet för gärningarna, det faktum att det tillkommit nya bevis, svårigheten i att utreda de aktuella brotten samt det faktum att åklagaren är i slutskedet av utredningen synnerliga skäl för att överskrida tidsgränsen ytterligare en gång.

Överklagade till hovrätten

Mannen överklagade häktningsbeslutet till hovrätten, som avslog hans yrkande om att häktningsbeslutet skulle hävas. Enligt mannen bör varken utredningens omfattning eller tillkommande brottslighet längre beaktas i häktningsfrågan då åklagarna får anses klara med förundersökningen. Straffvärdet kan enligt mannen inte ensamt utgöra grund för ”synnerliga skäl” för häktning.

Mannen pekade också på behovet av att Högsta domstolen prövar och ger vägledning i frågan eftersom lagstiftningen är ny. Prejudikatfrågan är enligt överklagandet om straffvärdet ensamt kan utgöra en grund för att anse att sådana skäl föreligger samt ”om utredningssvårigheter och/ eller tillkommande misstankar under förundersökningen kan åberopas som grund härför vid en tidpunkt då
utredningen kan anses vara klar”.

Han vände sig då till Högsta domstolen och yrkade prövningstillstånd – vilket han också fick – trots att Riksåklagaren motsatt sig detta.

Svårutredd brottslighet

På fredagseftermiddagen meddelade Högsta domstolen att man, i likhet med underinstanserna, avslår mannens överklagande. I beslutet konstaterar HD att mannen, på sannolika skäl, är misstänkt för allvarlig brottslighet samt att det finns risk för att han fortsätter sin brottsliga verksamhet om han släpps fri.
Vidare konstateras att flera av de brott han misstänks för har ett minimistraff på två år samt att det inte är uppenbart att häktningsskäl saknas.

HD anser också att brottsligheten varit svårutredd och konstaterar att brottsmisstankar vid flera tillfällen tillkommit till utredningen. Dessutom har den samlade brottsligheten, enligt HD, ett ”mycket högt straffvärde”.

Blir kvar i häktet

Högsta domstolen anser också att åklagaren i ärendet har redovisat tidsplaner och ”gett tillfredsställande förklaringar till varför förundersökningen ännu inte har kunnat avslutas” – trots att lång tid förflutit. Åklagaren har också avstått från vidare utredningsåtgärder som innefattar internationell rättslig hjälp eftersom hon gjort
bedömningen att sådana kan förväntas ta alltför lång tid.
Uppgiften om att åtal ska väckas senast den 11 oktober framstår dessutom, enligt HD, som realistisk.

Avslutningsvis bedöms skälen för fortsatt häktning vara lika starka som när niomånadersgränsen överskreds för första gången under sommaren. Mot den bakgrunden anser HD att fortsatt häktning är proportionerlig.


Dela sidan:
Skriv ut: