Högsta domstolen river upp underinstansernas domar och dömer en man till skyddstillsyn istället för 18 månaders fängelse.
HD pekar på mannens påtagliga förändring av av hans personliga och sociala situation och konstaterar att denna förändring riskerar att raseras om han döms till ett fängelsestraff utmätt efter brottslighetens straffvärde.
Mannen, som är i 40-årsåldern, åtalades för ett stort antal brott, däribland grova bedrägerier mot en tidigare sambo – där mannen använt kvinnans bank-id för att ta lån i hennes namn.
39-åringen sade sig inte kunna erkänna gärningarna, men hänvisade samtidigt till att han varit inne i ett kraftigt narkotikamissbruk under den aktuella perioden.
Mannen dömdes inte för samtliga brott, men de brott han dömdes för bedömdes av tingsrätten ha ett straffvärde på 18 månaders fängelse. Trots att mannen genomgått en tolvstegsbehandling mot sitt allvarliga beroende av opiater och bensidiazapiner, regelbundet deltog på möten med AA/CA och bedömdes uppfylla lämplighetskriterierna för samhällstjänst dömdes han till fängelse. Tingsrätten ansåg nämligen att straffvärdet var för högt.
Hovrätten på samma linje
Mannen överklagade domen i påföljdsdelen till hovrätten, som delade tingsrättens uppfattning att straffmätningsvärdet var 18 års fängelse. Hovrätten ansåg också, i likhet med tingsrätten, att straffmätningsvärdet var så pass högt att skyddstillsyn inte var möjligt att välja som påföljd.
Straffmätningsvärdet gjorde inte bara att det fanns skäl att välja fängelse som påföljd utan också att det krävdes ”mycket starka skäl” för att frångå en frihetsberövande påföljd och döma mannen till skyddstillsyn, konstaterade hovrätten.
”Skälen för fängelse är så starka att bedömningen inte ändras ens om en skyddstillsyn skulle förenas med det maximala antalet timmar samhällstjänst”, skrev hovrätten.
Mannen överklagade senare domen till HD – som lämnade prövningstillstånd och nu har avgjort målet.
Döms till skyddstillsyn
I en färsk dom konstaterar Högsta domstolen att mannen numera lever under socialt ordnade förhållanden, med bostad, arbete och skötsamma vänner. Han är också dokumenterat drogfri sedan drygt fyra år tillbaka. Enligt HD riskerar denna påtagliga förändring att ”raseras” om han döms till ett fängelsestraff som mäts ut efter brottslighetens straffvärde, vilket med styrka talar för att skyddstillsyn ska väljas istället för fängelse.
Mannen har också genomgått ”relativt ingripande åtgärder och behandling” för att uppnå denna förändring, vilket i stor utsträckning skett på eget initiativ. Han har varit placerad på behandlingshem, genomgått tolvstegsbehandling i öppenvård och varit placerad på ett halvvägshus. Han går också på kontinuerliga AA-möten.
Mot den bakgrunden anser HD att skälen för skyddstillsyn är så starka att det finns förutsättningar att välja den påföljden i stället för fängelse. HD anser vidare att det inte är påkallad att förena skyddstillsynen med ett kortare fängelsestraff. Han ska därför dömas till enbart skyddstillsyn.
