HD konstaterar att EU-domstolen i och för sig har gjort en annan bedömning av hur unionsrätten ska tillämpas än vad Högsta domstolen gjorde i sitt förra avgörande men att detta inte kan anses inverka på justitierådens förmåga att stå fria vid sitt ställningstagande i det nya avgörandet.
Högsta domstolen skriver i sitt beslut:
”Vad det nu blir fråga om är att ta ställning till vilka följdverkningar som EU-domstolens rättstillämpning får för det svenska sanktionssystemet i fråga om mervärdesskatt. Att EU-domstolens praxis kastar nytt ljus över 2011 års avgörande att inte hämta in ett förhandsavgörande och dess följdverkningar, utgör inte någon rimlig grund för att ifrågasätta deras oberoende vid en bedömning av de frågor som nu ska avgöras.”
Det nu aktuella målet gäller det fall från Hovrätten över Skåne och Blekinge där Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd när det gäller frågan om avvisning av åklagarens talan till följd av principen ne bis in idem. Målet ska avgöras av hela domstolen i ett så kallat pleniavgörande.
Med anledning av detta har frågan om jäv för de justitieråd som deltog i det förra avgörandet väckts.
I det förra avgörandet från 2011 beslutade HD med minsta möjliga majoritet i – tre mot två justitieråd – att inte meddela prövningstillstånd eller hämta in något förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål där en man hade fällts för grovt skattebrott.
Mannen hade överklagat till HD och bland annat begärt att ett förhandsavgörande från EU-domstolen skulle inhämtas när det gäller lagligheten av det svenska systemet med att påföra både skattetillägg och utdöma straff för skattebrott.
HD konstaterade dock att endast nationella bestämmelser hade tillämpats i målet och ansåg inte att någon fråga om tillämpning av unionsrätt aktualiserats. Något förhandsavgörande från EU-domstolen behövde därför inte inhämtas, ansåg HD. Prövningstillstånd meddelades inte heller.
Beslutet fattades av majoriteten som bestod av justitieråden Lena Moore, Ingemar Persson och Per Virdesten med de skiljaktiga justitieråden Johnny Herre och Kerstin Calissendorff som var oeniga med majoriteten.
Minoriteten ansåg bland annat att det inte kunde uteslutas att det svenska systemet är oförenligt med proportionalitetsprincipen.
Den fråga som nu har aktualiserats är om de justitieråd som deltog i det förra avgörandet är jäviga när det gäller att delta i HD:s kommande pleniavgörande.
Högsta domstolen kommer fram till att de inte är jäviga och skriver i sitt beslut:
”Det nu aktuella målet ger upphov till flera frågor om unionsrättens inverkan på det svenska sanktionssystemet med skattetillägg och påföljder för brott. Högsta domstolens ställningstagande får därmed – som prejudikat – betydelse för följdverkningarna av att det inte hämtades in något förhandsavgörande i 2011 års fall. En utomstående betraktare skulle då möjligen kunna sätta i fråga om de ledamöter som bestämde utgången i det fallet kan anses stå fria vid sitt ställningstagande i det här målet.”
HD går därefter i sitt beslut till botten med innebörden av jävsbestämmelserna i rättegångsbalken och skriver bland annat:
”En domare är jävig att handlägga mål om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa en rättvis prövning för parterna. Men den ska också upprätthålla parternas och allmänhetens förtroende för rättskipningen. Det är inte tillräckligt att en domare rent faktiskt är opartisk och kan förhålla sig oberoende; domaren måste också utåt framstå som opartisk och oberoende.”
HD pekar också på vad som sägs i Europakonventionen om rätten till prövning av en opartisk domstol:
”Det innebär att varje domare ska döma opartiskt och vara oavhängig, liksom att det för en objektiv iakttagare inte får finnas några legitima tvivel om domstolens opartiskhet och oberoende. Att domaren har en uppfattning om en rättsfråga som är aktuell i målet medför dock inte att domaren är partisk, om han eller hon är beredd att följa sin övertygelse oavsett vem som gynnas av tillämpningen. För att domaren dessutom ska vara oberoende måste domaren vara beredd att utan sidoblickar ompröva sin åsikt, ifall målet föranleder detta.”
HD:s beslut i jävsfrågan är enigt. De justitieråd som deltog var Marianne Lundius, Stefan Lindskog, Ann-Christine Lindeblad, Gudmund Toijer och Göran Lambertz.
Foto: Scanpix
