Mats Melin beskriver det som ett ”möjligt problem” att de högsta domstolarna kan komma till olika ståndpunkter i viktiga, övergripande stora frågor samtidigt som det inte finns något skiljedomsinstitut som löser konflikten mellan olika rättstillämpning.
– Vi känner både från Högsta domstolen och från vår domstols sida ett ansvar för att så långt det är möjligt säkerställa att det inte uppstår konflikter mellan domstolarna.
Pratar principfrågor
Därför träffas enligt Mats Melin ledamöterna för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ”någon gång om året” för att ha samtal om ”principfrågor rörande olika aspekter utav vår rättsskipning”. Han vill poängtera att det inte är enskilda mål som diskuteras.
Trots det diskuterade HD och HFD frågan om Ne bis in idem och skattetilläggen när den aktualiserades 2013.
– Jag tror inte att just den punkten var uppe på något utav våra gemensamma överläggningar.
Men ni har berört det sinsemellan på annat sätt?
– Jadå… jadå.
Och vad tar man upp på ett sådant möte?
– Dels har vi ju på senare tid bland annat diskuterat vikten av att också våra föredragande, vi har ju en stor grupp kvalificerade yngre domare i båda domstolarna som bereder och förbereder målen, att de har lite kontakt sinsemellan.
Veta hur de tänker
Enligt Mats Melin diskuteras bland annat att justitiesekreterarna i de båda domstolarna följer varandras rättsskipning.
– Så att man åtminstone vet hur de tänker i den andra domstolen eftersom det är viktigt att vi så långt möjligt inte kommer till olika resultat i stora viktiga och övergripande frågor i varje fall.
Men ibland har domstolarna ändå olika uppfattning, säger Mats Melin.
– HD:s ledamöter tycker en sak och våra ledamöter säger ”vi kan inte instämma i detta.” Det förefaller oss galet och då dömer vi på annat sätt.
Hör hela intervjun med Mats Melin i Paragrafriddarna på Juridikbloggen.
Foto: Henrik Montgomery/TT och DJ
