En tidigare hyresgäst klagade över domvilla sedan hyresmålet avgjorts i hovrätten utan muntlig förhandling, trots att hon begärt det.
Högsta domstolen anser att det fanns förutsättningar för hovrätten att avgöra målet utan förhandling, eftersom ingen ny bevisning eller utredning lagts fram.
Hyresgästen hyrde en bostadslägenhet i Solna av Bostadsstiftelsen Signalisten. Stiftelsen sade upp hyresavtalet på grund av störningar i boendet i form av framför allt skrik, bråk och oljud. Kvinnan bestred stiftelsens talan.
I hyresnämnden avgjordes målet efter muntlig förhandling. Stiftelsen företräddes av ett ombud och kvinnan förde sin talan utan ombud. Hyresnämnden slog fast att hyresavtalet hade upphört och ålade kvinnan att flytta från lägenheten.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Begärde muntlig förhandling
Kvinnan överklagade hyresnämndens beslut och begärde att hovrätten skulle hålla muntlig förhandling. Hon hänvisade till att hon inte företräddes av något ombud och att hon därför behövde lägga fram sin sak muntligen inför domstolen för att säkerställa att hennes talan hade uppfattats korrekt. Hovrätten avslog dock hennes begäran med hänvisning till att hon haft möjlighet att i hyresnämnden skriftligen och muntligen utveckla sin talan och att någon muntlig bevisning inte skulle tas upp i hovrätten. Hovrätten prövade målet och avslog överklagandet.
Kvinnan klagade över domvilla och gjorde gällande att hovrätten felaktigt avgjort målet utan muntlig förhandling. Frågan i Högsta domstolen var under vilka förutsättningar hovrätten vid överprövning av en hyresnämnds beslut kan avgöra målet utan muntlig förhandling, trots att en part har begärt att en förhandling ska hållas.
I 5 § särskilda hovrättslagen finns avvikande regler om muntlig förhandling. Om det kan antas vara till fördel för utredningen, får en förhandling hållas om viss fråga eller målet i dess helhet. Muntlig förhandling ska hållas, om en part begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det.
Skriftligt utgångspunkten
Utgångspunkten för hyresmål är att förfarandet i hovrätten är skriftligt och att en förhandling ska vara ett komplement till det skriftliga förfarandet. En förhandling i ett överklagat hyresnämndsmål är inte avsedd att fylla samma funktion som en huvudförhandling i ett tvistemål. De principer om omedelbarhet, muntlighet och koncentration som tillämpas vid en huvudförhandling i ett tvistemål gäller alltså inte.
För både överklagade hyresnämndsmål och överklagade tvistemål gäller dock att, om en part begärt förhandling, en hovrätt endast kan underlåta att hålla en sådan om det är obehövligt. För hyresnämndsmål tillkommer enligt ordalydelsen i den särskilda hovrättslagen att hovrätten även kan avgöra målet utan förhandling om särskilda skäl talar emot att en sådan hålls (se 5 §).
En ytterligare likhet mellan förfarandena är att motsvarande bestämmelser som gäller för hur muntlig bevisning i tvistemål ska dokumenteras i tingsrätten och läggas fram i hovrätten numera införts också för hyresnämndsmål. Följaktligen gäller att en berättelse som lämnas i bevissyfte i hyresnämnden som huvudregel ska dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Och om beviset kan läggas fram i hovrätten genom en sådan upptagning, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas (se 29 a § lagen, 1973:188, om arrendenämnder och hyresnämnder och 6 b § särskilda hovrättslagen. Jfr 6 kap. 6 § och 35 kap. 13 § andra stycket rättegångsbalken).
Europadomstolen har tydliggjort att om förhandling hållits i första instans är kravet enligt Europakonventionen på förhandling i överrätt mindre strikt. I avgörandet Iselsten mot Sverige har Europadomstolen godtagit att ett mål i en hovrätt har avgjorts på handlingarna och beaktat bland annat att rätten haft tillgång till allt material från underinstanserna, inklusive inspelningar av förhör.
En grundläggande förutsättning för att ett överklagat hyresnämndsmål ska kunna avgöras utan muntlig förhandling är att det inte ska tas upp ny muntlig bevisning i hovrätten eller att den muntliga bevisning som ska läggas fram från hyresnämnden inte behöver kompletteras med ytterligare frågor till någon som hörts i hyresnämnden.
Uppspelning
Har det hållits en muntlig förhandling i hyresnämnden där parterna fått möjlighet att redogöra för sin talan och bemöta motpartens inställning kan hovrätten ofta avgöra målet utan förhandling även om en part begär en sådan. Genom att muntlig bevisning som tagits upp i hyresnämnden kan läggas fram genom uppspelning i hovrätten har detta utrymme ökat. Det är emellertid en viktig utgångspunkt att hyresnämnden har uppfyllt kravet på materiell processledning och att det framgår genom att parternas ståndpunkter är dokumenterade i protokollet eller beslutet. Detta är av särskild betydelse i hyresnämndsmål, eftersom tanken är att en part som regel ska kunna föra sin talan utan ombud.
Om en part i hovrätten åberopar ny skriftlig utredning eller nya omständigheter av betydelse för prövningen kan det medföra att en part har rätt till förhandling också i hovrätten, särskilt om det nya har viss tyngd eller omfattning.
I hovrätten var stiftelsens och hyresgästens talan densamma som i hyresnämnden. Ingen av parterna åberopade någon ny muntlig bevisning och ingen av dem begärde heller att ytterligare frågor skulle ställas till de personer som hade hörts i hyresnämnden. Den muntliga bevisningen i hovrätten kunde alltså läggas fram genom uppspelning av förhören från hyresnämnden. Inte heller i övrigt hade någon utredning tillkommit i hovrätten.
Utan ombud
Målet var visserligen av stor betydelse för kvinnan och hon förde sin talan utan hjälp av något ombud. Samtidigt var målet inte av sådan komplexitet att en förhandling behövdes i hovrätten av det skälet. Mot bakgrund av detta anser Högsta domstolen att det fanns förutsättningar för hovrätten att avgöra målet utan förhandling och kvinnans klagan över domvilla avslås.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
