Bolaget stämde två personer vid Norrköpings tingsrätt och begärde att de solidariskt skulle betala 8,5 miljoner kronor till bolaget.
Som grund angavs att personerna – med just solidariskt betalningsansvar – hade undertecknat ett skuldebrev till innehavaren på 8,5 miljoner kronor, att skulden var förfallen och att bolaget var innehavare av skuldebrevet.
Motsägelsefulla uppgifter
Enligt de grunder som angavs i tingsrättens dom bestred personerna bolagets yrkanden och nekade till att de hade undertecknat skuldebrevet.
I samband med att en av personerna förhördes under sanningsförsäkran uppgav hon dock att hon hade undertecknat skuldebrevet.
Tingsrätten ansåg dock att hennes berättelse var både vag och motsägelsefull och att den hade ett lågt bevisvärde (se hela referatet av hennes berättelse under denna artikel).
Ogillade bolagets talan
Tingsrätten kom fram till att bolaget inte hade gjort ”övervägande sannolikt” att skuldebrevet verkligen hade undertecknats av de två personerna och ogillande därför bolagets talan.
Bolaget överklagade tingsrättens dom till Göta hovrätt som beslutade att inte meddela prövningstillstånd i målet i sak. Hovrätten meddelade däremot prövningstillstånd när det gällde en separat fråga om rättegångskostnader.
Rättegångsfel i tingsrätten
Bolaget överklagade båda besluten till Högsta domstolen som nu pekar på att kvinnan har lämnat motstridiga uppgifter när det gäller frågan om hon har undertecknat skuldebrevet eller inte.
HD skriver:
”De uppgifter som S (en av de svarande) lämnade under sanningsförsäkran om att hon hade undertecknat skuldebrevet strider uppenbart mot de grunder som hon hade angett för sitt bestridande av käromålet. Tingsrätten hade därför, i enlighet med 43 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken, bort uppmana henne att förklara sig. Tingsrättens underlåtenhet i det avseendet utgör ett rättegångsfel.”
Återförvisar målet
HD konstaterar att hovrätten därför borde ha meddelat prövningstillstånd.
HD beviljar nu därför prövningstillstånd i hovrätten och återförvisar målet dit för ny handläggning.
* * * * * * * * * *
Tingsrättens referat av vad den ena parten har uppgett under sanningsförsäkran redovisas här i sin helhet:
”S (svaranden) har ingen skuld till AB (bolaget) eftersom det inte existerar något krav enligt påstått skuldebrev då hon inte har undertecknat det aktuella skuldebrevet. S har inte undertecknat kärandens aktuella skuldebrev men möjligtvis en annan, liknande handling, vilket AB sannolikt har känt till. S har inte erhållit någon motprestation i anledning av påstått skuldebrev. Ingen påstådd innehavare av kärandens skuldebrev har varit i god tro vid ett eventuellt förvärv av det aktuella skuldebrevet. För det fall tingsrätten skulle anse att S har en skuld gentemot AB ska beloppet jämkas till noll eftersom avtalsvillkoren är oskäliga. I sista hand görs, för det fall tingsrätten finner att påstått skuldebrev medför betalningsansvar, gällande att kravet är preskriberat.”
