De två15-åriga pojkarna åtalades vid Nyköpings tingsrätt för sexuellt utnyttjande av barn eftersom de – var för sig vid två olika tidpunkter – hade haft vaginala och orala samlag med en 13-årig flicka. Båda pojkarna erkände gärningarna i sak men förnekade att de hade gjort sig skyldiga till brott.
Tingsrätten konstaterade att gärningarna var styrkta och att pojkarna hade varit medvetna om flickans ålder. Eftersom hon var så pass ung kunde ansvarsfrihet inte komma ifråga. Pojkarna dömdes däröfr till 30 timmars ungdomstjänst.
Tingsrätten avslog dock flickans yrkande om skadestånd med hänsyn till att handlingarna hade varit frivilliga, åldersskillnaden endast var två år och att hon framstod som mogen och att ingen bevisning om fysiskt eller psykiskt lidande hade framförts.
Domen överklagades i skadeståndsdelen till Svea hovrätt som instämde i tingsrättens bedömning att någon rätt till kränkningsersättning inte förelåg.
Flickan överklagade till Högsta domstolen som nu konstaterar att frågan är om flickan kan anses ha kränkts så allvarligt att hon har rätt till kränkningsersättning.
Huvudregeln är enligt HD att en person under 15 år som genomför ett samlag utsätts för en allvarlig kränkning – oavsett frivillighet.
HD skriver dock:
”Utgångspunkten är alltså att ett barn har rätt till kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen vid sexualbrott. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock föranleda att kränkningen inte har en sådan allvarlig karaktär som krävs för ersättningsskyldighet. Huruvida så är fallet far avgöras genom en nyanserad bedömning av samtliga föreliggande omständigheter. Det typiska undantagsfallet är ett från båda sidor frivilligt sexuellt umgänge mellan två ungdomar, där den ena är något yngre än 15 år och den andra inte mycket äldre samt skillnaden i mognadsgrad är begränsad.”
”Det har inte förekommit några påtryckningar från pojkarnas sida. De sexuella handlingarna har varit frivilliga och ömsesidiga… Vid tidpunkten för de här aktuella gärningarna var flickan relativt långt från gränsen för den sexuella självbestämmanderätten. Åldersskillnaden mellan pojkarna och flickan var dock förhållandevis ringa. Vidare saknas det anledning att göra någon annan bedömning av flickans mognad än den som domstolarna har gjort. Hon kan därför inte anses ha haft sådana särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet gentemot pojkarna att kränkningarna ska anses ha varit allvarliga.”
HD fastställer därför hovrättens domslut och konstaterar att någon kränkningsersättning inte ska utgå.
Foto: Scanpix
