Hovrätten dömde, i likhet med tingsrätten, en man för grovt bedrägeri. Mannen hade vid 25 tillfällen vilselett företrädare för Malmö Stad att till honom utbetala socialbidrag med sammanlagt 115 980 kronor. Vilseledandet hade bestått i att mannen oriktigt intygat att han inte uppburit någon inkomst trots att han haft inkomst av tjänst.
Målet i Högsta domstolen gäller hur gärningarna ska rubriceras inom ramen för gradindelningen av bedrägeribrott.
Högsta domstolen konstaterar inledningsvis att varje gärningstillfälle ska ses som ett brott. Gärningarna har visserligen riktat sig mot en och samma målsägande och tillvägagångssättet har upprepats varje gång. Varje tillfälle framstår däremot som en klart avgränsad händelse. En ny ansökan har upprättats vid varje tillfälle, vilken föranlett en ny oriktig utbetalning. Utbetalningarna har även skiftat i storlek. Samtliga brottsrekvisit för ett fullbordat bedrägeri har därmed varit uppfyllda vid vart och ett av tillfällena. Enlig HD ter det sig inte naturligt att betrakta hela brottsligheten, som spänner sig över mer än två och ett halvt år, som ett enda brott.
Till skillnad från hovrätten och tingsrätten anser Högsta domstolen att gärningarna, trots att de är allvarliga, inte kan bedömas som grovt bedrägeri. Sedda var för sig kan ingen gärning betecknas som grov. Det högsta enskilda belopp som betalats ut felaktigt är på drygt 6 300 kronor och omständigheterna vid det särskilda tillfället kan inte i något fall anses vara kvalificerade. Det sammanlagda beloppet på drygt 115 000 kronor anses vara högt men inte så betydande att brottsligheten därigenom bör hänföras till grovt bedrägeri. Trots att gärningarna är allvarliga och utgör en serie av likartade brott saknas det enligt HD grund för att de inledande gärningarna skulle ha kunnat ses som delar i ett systematiskt brottsligt förfarande. Inte heller anses förfarandet ha skett i så stor utsträckning eller på sådant sätt att den samlade brottsligheten kan betecknas som grov.
Mannen fick del av åtal efter mer än fem år. Eftersom svårare straff än två års fängelse inte kan följa på bedrägeri har preskription inträtt för brotten. Högsta domstolen lämnar därför åtalet utan bifall.
