Bakgrund
Bakgrunden i målet är en tvist mellan en kvinna och hennes försäkringsbolag.
Kvinnan har uppgett att hon i december 2013 har blivit rånad på sin bil i samband med att hon klivit ur fordonet för att stänga sin garageport. Enligt kvinnan har en okänd man kört iväg med bilen och kvinnan har efter ett tiotal meter blivit tvungen att släppa taget om förardörren.
Stockholms tingsrätt ifrågasatte vissa av kvinnans uppgifter och konstaterade bland annat att det var anmärkningsvärt att kvinnan inte fått några skador när hon försökt stoppa rånet.
Domstolen ansåg inte heller att kvinnan hade nått upp till beviskravet klart mer sannolikt och käromålet ogillades därför.
Särskild bevislättnad
Svea hovrätt ansåg dock med särskild bevislättnad att det var tillräckligt att kvinnan gjorde mer antagligt att försäkringsfall förelegat än att så inte varit fallet.
Denna nivå hade kvinnan enligt hovrätten nått upp till och försäkringsbolaget ålades därför att betala försäkringsersättning till henne motsvarande bilen och vissa andra kostnader som föranletts av rånet.
Måste finnas särskilda bevissvårigheter
Enligt HD förutsätter dock tillämpning av den särskilda bevislättnadsregeln att det finns särskilda bevissvårigheter.
Vid biltillgrepp är det exempelvis svårare att prestera bevisning när man inte har varit närvarande och bilen bara är borta. Det kan också vara så att man i och för sig är på plats, men är omedveten om tillgreppet när det pågår.
Omvänt så behöver särskild bevislättnad inte tillämpas om vittnesiakttagelser eller liknande kan ge försäkringstagaren samma säkra uppfattning om händelsen som om hon eller han själv varit på plats.
Kvinnan har enligt sina egna uppgifter iakttagit tillgreppet. Det saknas då anledning att tillämpa den särskilda bevislättnadsregeln, slår HD fast.
För att kvinnan ska anses ha fullgjort sin bevisskyldighet måste hon istället göra klart mer sannolikt att hon rånats på bilen än att så inte är fallet. Bedömningen som sådan ska göras av hovrätten och målet återförvisas därför dit.
