Högsta domstolen beslutar att hovrätten ska pröva ett mål rörande frågan om rätten att få uppgifter om åtal raderade på den grundlagsskyddade sajten mrkoll.se.
Hovrätten nekade prövningstillstånd – men enligt HD saknas vägledande avgöranden i frågan om relationen mellan EU:s dataskyddsförordning och grundlagsskyddet för yttrandefrihet i form av publicering av uppgifter om lagföring på webbplatser.
Mrkoll.se är en sökbar databas som innehåller information om privatpersoner och baseras på uppgifter som inhämtas från myndigheter genom allmänna handlingar. Mrkoll.se har utgivningsbevis och omfattas därmed grundlagsskydd enligt YGL.
Under 2019 väckte en kvinna talan mot databasens ansvarige utgivare och yrkade att han skulle betala skadestånd, förpliktas att radera hennes namn, personnummer och adress från databasen och sluta skicka ut domar i samlad uppräkning från denna, samt radera den marknadsföring som han gör om henne. Hon yrkade också att databasens utgivningsbeslut skulle återkallas om hennes personuppgifter inte raderades före 1 januari 2022.
På Mrkoll.se omnämndes kvinnan som ”åtalad i domstol” och ”åtalad i flera mål eller förekommande i flera fall av tvistemål eller strafföreläggande. Ett eller flera ärenden avser brottmål där [kvinnan] åtalats vid en eller flera domstolsinstanser”. Dessutom fanns de tvistemåls- och brottmålsdomar som kvinnan förekommer i tillgängliga på databasen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Tvingades betala advokatnotan
Målet handlades under medverkan av jury och när förhandlingen avslutats ställde rätten tre frågor till juryn – som samtliga besvarades med nej. Kvinnans yrkande om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott lämnades därmed utan bifall.
Tingsrätten avslog också hennes yrkanden om att få sina personuppgifter raderade och yrkandet om att databasens utgivningsbevis skulle dras in.
Mot bakgrund av utgången fick kvinnan därför stå för den ansvarige utgivarens rättegångskostnader som uppgick till 225 000 kronor.
HD: Målet ska prövas av högre rätt
Kvinnan överklagade domen till Svea hovrätt – som inte fann skäl att lämna prövningstillstånd.
Nu, ett knappt år senare, beslutar Högsta domstolen att målet ska prövas av hovrätten.
I sitt beslut skriver HD att det saknas vägledande avgöranden i frågan om relationen mellan EU:s dataskyddsförordning och grundlagsskyddet för yttrandefrihet i form av publicering av uppgifter om lagföring på webbplatser. Därför anses det vara av vikt för rättstillämpningen att målet prövas av högre rätt.
