År 1996 köpte Fri Kraft Kommanditbolag, Fri Kraft, en fritidsfastighet uppförd i början av 1970-talet av en familj för 1 250 000 kronor. När bolaget skulle sälja fastigheten år 2001 visade sig byggnaden vara fuktskadad. Det visade sig att träbjälklaget anlagts direkt på en betongplatta samt att det sakandes ett kapillärbrytande skikt mellan plattan och de träreglar som golv och ytterväggar var byggda på.
Bolaget yrkade nedsättning av köpeskillingen på grund av fuktskadorna då dessa utgjorde dolda fel i fastigheten.
Tingsrätten fann att något fel i jordabalkens mening inte förelåg och ogillade bolagets talan. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.
Tingsrätten och hovrätten konstaterade att det ovan beskrivan byggnadssätet, som hade resulterat i de senare upptäckta fuktskadorna, var vedertaget och allmänt accepterat under 1970-talet och inte stred mot Svensk Byggnorm 1967, SBN 67.
Högsta domstolen, HD, konstaterar att frågan är om golvkonstruktionen ger bolaget rätt till avdrag på köpeskillingen. HD uttalar vidare att avgörande vikt läggs vid köparens befogade förväntningar.
HD finner vidare att byggreglerna ska tillmätas en särskild betydelse men uttalar att ”enbart det förhållandet att byggnadssättet är vedertaget och stämmer överens med byggreglerna” inte hindrar att köpeskillingen sätts ned om ”en sådan befogad förväntan inte infrias”.
HD finner att bolagets ställföreträdare inte haft fog för att förvänta sig ”någonting annat än att golvkonstruktionen var gjord i enlighet med den vid tiden för uppförandet gällande byggnormen och på ett sätt som var vedertaget vid den tiden”. Då golvkonstruktionen inte utgjort en avvikelse förklarar HD att köpeskillingen inte ska sättas ned med anledning av de uppkomna fuktskadorna varför hovrättens domslut står fast.
