Ett par och deras vuxna dotter åtalades för bedrägeri efter att dottern – vid försäljning av föräldrarnas bostadsrätt i början av 2011 – skulle ha lämnat falska bud på lägenheten.
Köparna hade betalat 3 260 000 kronor för lägenheten och dotterns bud skulle enligt åtalet ha lett till att köparna betalat mer än de annars skulle ha gjort.
Solna tingsrätt ansåg att det var styrkt att dottern de facto hade lämnat buden under falskt namn.
60 000 i skadestånd
När det gällde skadebedömningen konstaterade tingsrätten att det saknade betydelse om det slutliga priset var högt eller lågt i förhållande till marknadsvärdet. Det avgörande var istället om priset blivit högre genom de falska buden än vad det annars skulle ha blivit.
Enligt tingsrätten var det styrkt att dottern hade lämnat bud som medfört en skada för köparna på 60 000 kronor och motsvarade vinning för hennes föräldrar. Hon dömdes därför för bedrägeri till villkorlig dom och 50 dagsböter à 50 kronor – samt till att betala 60 000 kronor i skadestånd till köparna.
Hovrätten friade
Däremot var det inte styrkt att föräldrarna planerat eller ens känt till att dottern lämnat de falska buden och föräldrarna friades därför.
Dottern överklagade domen och friades helt av Svea hovrätt.
Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att utredningen inte gav stöd för att köparna hade lidit skada eftersom åklagaren inte hade lyckats bevisa att bostadsrättens marknadsvärde de facto var lägre än det pris köparna betalade. Köparna kunde därför inte anses ha lidit någon skada – någonting som är en förutsättning för att någon ska kunna dömas för bedrägeri.
Riksåklagaren och köparna överklagade och Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i målet med utgångspunkt i att kvinnan lämnat falska bud och att det högsta budet annars skulle ha blivit lägre än 3 260 000 kronor.
Riksåklagaren har drivit målet med hänvisning till de delvis slumpmässiga förhållandena vid försäljning av bostadsrätter och de allmänna värderingssvårigheter som föreligger. Köparna har samtidigt krävt att dottern ska betala skadestånd för det uppdrivna priset på bostadsrätten.
Ska präglas av öppenhet
HD konstaterar nu att man i och för sig vid en förhandling om bostadsköp inte kan räkna med att motparten är helt uppriktig eller sanningsenlig och att varje oriktig uppgift under sådana förhållanden inte ska anses som ett vilseledande i straffrättslig mening. Det måste till exempel vara tillåtet för en säljare att lämna en oriktig uppgift om vad som är det lägsta pris man är villig att acceptera.
Att lämna falska bud inom en budgivningsprocess – som ska präglas av öppenhet och innefatta korrekta uppgifter – ligger dock klart utanför gränsen för vad som är acceptabelt och utgör ett vilseledande, slår HD fast.
Det går enligt HD inte att klarlägga hur budgivningen skulle ha utvecklats utan dotterns inblandning men det står klart att hon har satt den ordnade budgivningsprocessen ur spel. En överenskommelse på marknadsmässiga grunder omöjliggjordes samtidigt genom dotterns agerande – till fördel för säljarna och nackdel för köparna.
200 000 i skadestånd
HD anser också att bedrägeribestämmelsens krav på skada respektive vinning är uppfyllt i och med köpets genomförande.
Dottern döms därför för bedrägeri till villkorlig dom och 50 dagsböter. Hon ska även betala 200 000 kronor i skadestånd till köparna.
HD beräknar skadeståndet utifrån det pris som säljarna hade vunnit budgivningen på om man bortser från de falska buden och konstaterar att eventuella oklarheter kring hur budgivningen hade kunnat utvecklas får gå ut över den som lägger falska bud.
Samma sak gäller osäkerhetsmomentet kring vilket pris säljarna – som alltså sålde bostadsrätten under utgångspriset och som enligt egen uppgift inte var speciellt nöjda med köpeskillingen – som lägst hade varit villiga att acceptera.
