Utländska brottmålsdomar ska beaktas också i mildrande riktning vid straffmätning i Sverige.
Det kommer HD fram till i ett färskt avgörande.
Målet gäller en person som 2021 dömdes i Sverige för ett grovt rån som han hade begått 2013. Men mellan brottet i Sverige och domen här hade han dömts för bland annat våldtäkt till fängelse i drygt åtta år i sitt hemland, Rumänien.
Varken tings- eller hovrätten tog dock hänsyn till den rumänska domen när straffet bestämdes för rånet.
Nu konstaterar Högsta domstolen att en överenskommelse inom EU i ett så kallat rambeslut innebär att man vid ett brottmål mot en person ska beakta tidigare fällande domar som har avkunnats mot samma person i en annan medlemsstat. Inom EU har det vidare byggts upp ett elektroniskt system med kriminalregisterutdrag (Ecris) så att medlemsstaterna ska kunna få tillgång till information om domar i andra medlemsstater.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Nyupptäckt brottslighet
Högsta domstolen konstaterar i ett nytt avgörande att överenskommelsen ska tillämpas även när reglerna om så kallad nyupptäckt brottslighet kan leda till ett lindrigare straff.
Med ett nyupptäckt brott avses ett brott som har begåtts före en tidigare dom. Bestämmelsen om straffmätning vid nyupptäckt brott innebär att man ska bestämma straffet som om det skedde i samband med den tidigare domen. I många fall leder det till ett lindrigare straff för det nyupptäckta brottet.
Dessutom, menar HD, ska att ett EU-registerutdrag normalt inhämtas när en medborgare i ett annat EU-land är misstänkt för brott i Sverige. Om det krävs ytterligare utredning får den hämtas in enligt tillämpliga regler om ömsesidig rättslig hjälp.
I det nu aktuella fallet konstaterar Högsta domstolen att den rumänska domen skulle kunna påverka straffmätningen i Sverige men att det saknas tillräckligt underlag för bedömningen av hur straffet ska bestämmas. Målet har därför lämnats tillbaka till hovrätten för fortsatt behandling.
