Den andra januari 2014 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att omhänderta flera hästar hos ett par. Länsstyrelsen bestämde att paret skulle underrättas om beslutet genom delgivning med stämningsman, vilket ledde till att de underrättades först tolv dagar efter att beslutet fattats – och då i samband med att polisen kom dit för att hämta hästarna.
Paret JO-anmälde länsstyrelsen och framförde också klagomål mot Jordbruksverket.
I ett yttrande till JO förklarar länsstyrelsen att beslutet om att omhänderta hästarna fattades sent på eftermiddagen, då posten gått för dagen. Dagen därpå tog länsstyrelsen därför kontakt med polisen och beslutet om att hästarna skulle omhändertas överlämnades till en polis för både delgivning och verkställighet.
”Så snabbt som möjligt”
Polisen kom dock inte att hämta hästarna och samtidigt delge hästägarna om beslutet förrän den fjortonde januari. Enligt länsstyrelsen berodde det dels på helgdagar, dels på att polisen sköt upp ärendet.
I yttrandet till JO skriver dock länsstyrelsen att man betonat för polisen att hästägarna måste underrättas så snabbt som möjligt:
”Den 8 januari 2014 meddelade polismyndigheten att myndigheten skulle försöka att verkställa beslutet direkt veckan därpå, troligtvis på tisdagen den 14 januari 2014. Länsstyrelsen poängterade då särskilt att det var viktigt att djurhållarna blev delgivna snarast, om verkställandet av beslutet drog ut på tiden.”
I yttrandet förklarar också länsstyrelsen varför man använt sig av så kallad stämningsmannadelgivning:
”Vid omhändertaganden av djur använder Länsstyrelsen stämningsmannadelgivning i nästan alla ärenden. Detta eftersom det har visat sig vara svårt att få djurhållarna delgivna på annat sätt. En kontakt tas då normalt sett med polisen innan beslutet skickas för delgivning för att försöka se till att det finns möjlighet till snabb delgivning samt för att ha en dialog om verkställigheten av beslutet.”
Länsstyrelsen fortsatte:
”Polisen brukar också ha intresse av att delgivningen sker snabbt eftersom det i samma försändelse brukar underrättas om vad som ska ske med djuren. I det aktuella ärendet bedömde Länsstyrelsen att beslutet skulle delges av stämningsman på grund av undanhållanderisken.”
Bevis om delgivning
Justitieombudsmannen Lars Lindström konstaterar nu att länsstyrelsen var skyldig att se till att paret genast underrättades om beslutet att omhänderta hästarna, eftersom ett sådant beslut börjar gälla genast även om det överklagas.
JO skriver:
”Det avgörande för länsstyrelsens val av formen för underrättelsen var uppenbarligen att försäkra sig om ett bevis om delgivning av beslutet. Jag ifrågasätter inte att länsstyrelsen gjorde bedömningen att en delgivning med stämningsman var det säkraste sättet att få ett sådant bevis.”
JO fortsätter:
”Om det hade varit fråga om ett beslut som inte fick verkställas förrän det vunnit laga kraft hade jag inte haft några invändningar mot att skyldigheten fullgjordes på det sättet. Länsstyrelsens beslut den 2 januari 2014 kunde emellertid verkställas omedelbart. Trots det underrättades [hästhållarna] om beslutet först i samband med att det verkställdes den 14 januari 2014, det vill säga tolv dagar efter det att beslutet hade meddelats. Det ligger i sakens natur att underrättelse genom stämningsman kan medföra att beslutet når den enskilde senare än om det skickas i ett vanligt brev. Enligt min mening borde länsstyrelsen ha underrättat [hästhållarna] om beslutet genom att skicka det till dem i ett vanligt brev.”
Foto: Perry Backus / TT
