”En lagstiftning som är neutral till adoptivföräldrarnas relationsstatus skulle inte innebära att vem som helst fick adoptera.” Det konstaterar Erik Mägi, doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet, i en debattartikel på Dagens Nyheter. Han pekar på flera olika situationer där den moderna lagstiftning som regeringen föreslår inte kommer att hjälpa varken föräldrar eller barn.
Sambor får adoptera
De största förändringarna i regeringens förslag handlar om att principen om barnets bästa ska få ett större genomslag och att sambor ska få adoptera på samma sätt som gifta par. Om förslaget går igenom kommer en adoptionsprocess enligt regeringens ambition även mer att likna en vårdnadsutredning.
Redan omodern
Erik Mägi anser att lagstiftningen är omodern redan innan den har införts och att den inte alls moderniserar och förbättrar för stjärnfamiljer så som regeringen påstår. Han lyfter fram exempel där en pappa och en bonuspappa, eller två vänner, inte kan adoptera tillsammans och situationen att en familjehemsförälder inte kan adoptera ensam för att hen är gift.
”Inte barnet bästa”
Han skriver bland annat att ”även de ’modernare adoptionsreglerna’ utgår ifrån kärnfamiljsideal”. Han pekar också på att lagstiftaren ”förutsätter att föräldrar ska ha en parrelation med varandra, eller vara ensamma utan parrelation alls”, vilket stänger ute många familjer från adoptionsalternativet.
”Detta är inte till barnets bästa”, skriver Erik Mäki och pekar på att bristerna påverkar ”vårdnad, umgänge, arv med mera”.
Lagstiftningen har även kritiserats på flera punkter av lagrådet.
