Enligt utredningsförslaget från i juli i år ska det bli möjligt att begränsa antalet förundersökningar i brottmål. Åklagare ska kunna lägga mindre allvarliga gärningar till handlingarna utan förundersökning i stora och komplicerade brottshärvor.
Förslaget har mötts av kritik från flera håll. Domstolsverket menar att konsekvensen av det föreslagna systemet blir att två personer som har gjort sig skyldiga till samma brott med samma straffvärde kommer att behandlas olika beroende på om brottet har skett inom ramen för en brottshärva eller inte.
– Enligt verket finns det skäl att närmare analysera hur förslaget förhåller sig till vissa grundläggande principer för rättsordningen och vilken betydelse förslaget har för allmänhetens förtroende för rättsväsendet, skriver Domstolsverket i sitt remissvar.
Justitieombudsmannen (JO) Mats Melin är också kritisk till förslaget. I sitt remissvar poängterar han vikten av att åklagare i samband med en brottsutredning även ser till de enskildas intressen och inte enbart till effektivitetsaspekten.
Enligt Melin kan allmänhetens tilltro till de rättsvårdande myndigheterna minska om de enskildas intressen inte tas tillvara.
– Alltför många brottsutredningar läggs ned redan som det är. Om möjligheterna blir ännu större kommer givetvis färre brott att utredas, och det är otillfredsställande både för samhället och det enskilda brottsoffret, skriver Melin.
Justitiekanslern (JK) ser vissa fördelar med förslaget även om riskerna är övervägande. En av de risker som lyfts fram är att den ökade effektiviteten skulle innebära att färre brott utreds och därigenom att färre gärningsmän lagförs. Enligt JK kan en sådan utveckling uppfattas som att samhället ger upp kampen mot brott.
