”Hantera Svenska Akademiens kaos enligt dagens rättssystem – varför ser kungen över stadgarna?”

DEBATT – av Kristina Ahlström, advokat och författare 

Den senaste veckan har det hänt mycket med Svenska Akademien. I media har mycket rapporterats och kommenterats. En ålderdomlig institution har utsatts för en granskning som den inte klarar av att hantera.

Det är uppenbart att det sätt som akademien har styrts inte passar i vår tid. I dag förväntar vi medborgare oss öppenhet och modern hantering av frågor som berör oss.

Svenska Akademien hanterar frågor om svenska språket och litteratur på ett sätt som är av betydelse för många. I akademien hanteras dessutom mycket stora ekonomiska belopp. Svenska Akademien kan ses som en av de viktigaste svenska kulturinstitutionerna.

Företrädare för akademin säger att de följer ett dokument från 1786 som de inte kan ändra på. Samtidigt är det uppenbart att de tidigare inte har följt sina stadgar fullt ut. Men är det inte motsägelsefullt att säga att man inte ändrat stadgarna men i praktiken inte följer dem i valda delar.

Jag tänker på att uppgiften som ständig sekreterare inte har gällt under personens resterande livstid på 1900-talet och att kvinnor har valts in.

Stadgarna är mycket ålderdomliga i sitt språk vilket i sig medför en svårighet att tillämpa dem. Akademien har dessutom flera nya uppgifter som inte reglerats i dokumentet från 1786, som exempelvis utdelning av Nobelpriset.

Negativ föreningsfrihet
Det är märkligt hur akademien hävdar att deras ledamöter inte kan lämna sammanslutningen och att de därför inte kan välja in ersättare för dessa, med hänvisning till stadgarna från 1786.

Att år 2018 hävda att det är omöjligt att lämna en sammanslutning stämmer inte med den så kallade negativa föreningsfriheten. Det är en mänsklig rättighet att inte tvingas vara med i en sammanslutning som man inte vill vara med i, vilket kan fastställas av domstol. Hur kan akademien sätta sig över det?^[2]

Kungens deltagande
I det kaos som nu har uppstått i akademien vill en del att kungen ska ändra på dess stadgar. Men vad kan han göra och i så fall med vilket rättsligt stöd?

En förklaring som ges är att det var en kung som 1786 startade akademien och då ska den som har en likadan titeln i dag ha samma befogenheter.

Men hur stämmer det med att akademien skulle vara självständig i förhållande till dåvarande kung redan år 1786? Nuvarande kung kan väl inte ha större inflytande än tidigare kung? Och om den tidigare kungen skulle ha kunnat ändra på stadgarna, så är det ingen rättslig automatik att den person som har en likadan titel i dag har samma befogenheter.

Det har hänt en del med Sverige sedan 1786. Vilken institution som år 2018 motsvarar kungen 1786 framgår av Sveriges grundlagar.

Den person som i dag har titeln kung och är Sveriges statschef har inte längre sådan makt som tidigare kungar haft. Vi har fått demokrati i Sverige. I dag är det regeringen som styr Sverige och riksdagen som stiftar lagar.

Vi har ett regelverk som reglerar hur tvister kan lösas, hur brott ska bestraffas och även regler för vad som gäller för olika organisationer. Vi har dessutom som svensk lag Europakonventionen om mänskliga rättigheter.^[3] 

Det är mycket som är annorlunda i dag jämfört med 1700-talets rättsliga reglering.

År 2018 kan det därför inte vara rätt att ett tiotal litteraturvetare och skönlitterära författare ska förfoga över stora förmögenhetstillgångar och kulturella värden av nationellt intresse på ett sådant sätt som har skett. Att det ska vara experter som kan bedöma litteratur och språkliga frågor som är med och fattar beslut i frågor som akademien hanterar, är självklart.

Lika självklart är det att det inte ska vara enbart jurister eller allmänföreträdare som fattar sådana beslut.

Men att år 2018 ha en organisation med personer som väljer sina kollegor på livstid och fattar beslut i frågor som gäller anhöriga är otidsenligt och grogrund för korruption. Det är helt enkelt inte acceptabelt i ett modernt och demokratiskt samhälle.

Det visar på behov av olika sorters kompetens i akademien samt en insyn från oss andra i samhället.

Det är rimligt att det kaos som uppstått i Svenska Akademien hanteras enligt det rättssystem vi har i dag. Det är möjligt att skapa en organisation som verkar i den anda som framkommer i akademiens stadgar men som arbetar under moderna former och under de etiska förhållningssätt som vi anser vara rätt i dag.

Det finns flera exempel på det. Men förändringen ska ske enligt dagens regelverk och inte ett ålderdomligt förfarande som kanske gällde 1786.

Beskyddare?
I den regeringsform som gäller sedan 1975 är kungens uppgifter enbart av representativ art. Men även om kungen har mindre formell makt än någon av sina föregångare verkar en ökande fokusering på rollen som regent indirekt gett honom ett visst inflytande över opinionsbildningen i Sverige.

Och nu är frågan om hans agerande i fråga om Svenska Akademien är ytterligare ett exempel på sådant inflytande.

Det sägs att kungen är akademiens beskyddare. Vad innebär det? Jag känner inte till någon författningsreglering om detta.

Enligt hovets^[4] information om beskyddarskap^[5] innebär begreppet i dag ett uttalat stöd för organisationers, föreningars, eller institutioners arbete eller ett stöd till andra viktiga verksamheter eller samhällsengagemang. En institution eller organisation kan ansöka om beskyddarskap hos hovet.

Enligt nationalencyklopedin betyder beskyddare en person som ger beskydd åt någon eller något, särskilt av moraliskt eller andligt slag. Begreppet har funnits sedan 1544.^[6]

Enligt Svenska Akademiens ordbok kan beskyddare bland annat betyda officiell benämning på furste eller högt uppsatt person i hans egenskap av speciell gynnare av akademi, samfund, förening, institution och dylikt som ställt sig under och erhållit hans beskydd.^[7]

Ingen av dessa förklaringar talar för att en beskyddare kan ändra i stadgar för en organisation. Enligt hovets egen hemsida innebär begreppet i dag ett uttalat stöd för organisationers, föreningars, eller institutioners arbete eller ett stöd till andra viktiga verksamheter eller samhällsengagemang.

När en kunglighet åtar sig ett beskyddarskap innebär det att den kungliga personen främjar föreningens, institutionens eller organisationens verksamhet.^[8] Inte heller här kan man utläsa något om en rättslig grund för att ändra på stadgar, utan tvärtom att det inte följer något rättsligt mandat av ett beskyddarskap.

I en redovisning av ett urval av kungens ständiga beskyddarskap, hedersledamotskap med mera återfinns 61 organisationer.^[9]

Det är en stor blandning av olika organisationer som Djurgårdens Hembygdsförening, Friluftsfrämjandet, Kungl. Musikaliska Akademien, Rädda Visby Ringmur-aktionen och World Scout Foundation. Däremot anges i detta urvalet inte Svenska Akademien. (För övrigt kan man undra varför kungafamiljen endast beskyddar vissa verksamheter i Sverige, varför inte all laglig verksamhet?)

Sveriges statsskick
Kungen är i dag rikets statschef.^[10] Hans uppgifter är sedan 1974 års regeringsform ändrade till att endast vara ceremoniella uppgifter. Detta är ett led i den utveckling sedan 1700-talet att svenska kungar har fråntagits makt. I dag ska kungen hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern.^[11]

Det står inte i grundlagen något om kungen eller hans familjs beskyddarverksamhet. Det framgår inte heller att beskyddarskapet följer av någon rättslig reglering.

Sverige har en konstitutionell monarki. Kungen har huvudsakligen ceremoniella och representativa plikter. Enligt Sveriges konstitution har således kungen som statschef strikt begränsade befogenheter enligt författningen, även kallad konstitutionen. Det är regeringen som styr riket och riksdagen som är medborgarnas främsta företrädare.

Hovet har i media bekräftat att kungen ser över Akademiens stadgar

Enligt hovet är kungafamiljen informerad om de senaste avhoppen från Svenska Akademien och meddelar att arbetet med att se över stadgarna pågår.^[12] På vilken rättslig grund sker detta?

Vad talas det om i slutna rum?

I förra veckan hade en företrädare för akademien ett samtal med kungen med anledning av det som hänt. I media uttalade sig företrädaren efter mötet om att han tror att han delade synen på akademien med kungen. Enligt företrädaren delade de samma analys av den uppkomna situationen.^[13]

Samma dag dementerade hovet detta. Hovets informationssekreterare meddelar att kungen inte hade varit delaktig i det beslut som fick två ledamöter att lämna Svenska Akademien.^[14]

Men vad var det som avhandlades i samtalet mellan kungen och företrädaren för Svenska akademien?

Uppenbarligen har företrädaren för akademien uppfattat det som att kungen framfört sina synpunkter. Hovets dementi kanske enbart är ett uttryck för hur det ska vara, inte för vad som egentligen ägde rum?

Kan det vara så att kungen informellt styr organisationer som han är beskyddare för? Kanske inte med avsikt att styra men att de han samtalar med tar till sig det han säger.

Svensk jurisdiktion
Sverige är en rättsstat vilket innebär att vi har regler för hur vi ska hantera tvister och brott. Flera av de frågor som akademien säger sig inte kunna lösa kan redan i dag hanteras av domstol. Sverige har också tidigare hanterat rättsfigurer som inte helt passar in i det rådande regelsystem.

Flera av de uppgifter som akademien har i dag gäller i hög utsträckning Sverige som kulturnation och det är således en fråga för oss medborgare och våra folkvalda. Det är rimligt att regeringen som styr Sverige tar intiativ till att reda ut den situation som uppkommit och att detta inte ska göras av ett tiotal litteraturvetare och skönlitterära författare tillsammans med kungen.

Frågan är dessutom om det kungen nu sagt och gjort innebär att han överträtt sina grundlagsstadgade befogenheter. Det kan vara ett allvarligt avsteg från vår konstitution. Önskan om snabba förändringar för att komma till rätta med det kaos som uppstått får inte leda till att ordinarie rättssystem sätts åt sidan.

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här