En man i södra Sverige registrerades som misstänkt för grov våldtäkt mot barn när en annan man uppgav hans identitet i samband med ett polisförhör.
Nu tillerkänns mannen 20 000 kronor i skadestånd för kränkning av hans personliga integritet.
Något skadestånd för framtida inkomstförlust tillerkänns mannen dock inte då han inte lyckats visa att en framtida sådan inte kan undvikas.
I mitten av december 2020 förhördes en person av Polisen över en misstanke av grov våldtäkt. Personen ifråga hade i samband med förhöret legitimerat sig med ett ID-kort som tillhörde en annan person, men som denne på okänt sett hade förlorat. Detta fick till följd att fel person registrerades som misstänkt i Polisens ärendehanteringssystem samt misstankeregister.
Den förhörda personen anhölls av åklagare samma dag och några dagar senare häktades han av tingsrätten. Ytterligare någon dag senare registrerades ännu en misstanke om våldtäkt sedan ett DNA-prov som tagits på den häktade mannen gett träff i ett ouppklarat ärende. Tre dagar senare uppgav den häktade i ett förhör att han ljugit om sin identitet – och en anmälan om olovlig identitetsanvändning och falsk tillvitelse upprättades. Åklagaren kom sedan att framställa om åtalsförlängning och begärde den misstänkte häktad även för det andra brottet och tingsrätten omhäktade mannen – utan att ändra hans identitetsuppgifter i målet.
Mannen som tappat bort sin ID-handling överklagade häktningsbeslutet till hovrätten – som avvisade överklagandet och anförde att han saknade rätt att överklaga. Åklagaren hade yttrat sig i målet och anfört att rätt person var häktad men att dennes identitet borde anges som okänd. Så snart tingsrätten tagit emot hovrättens beslut sattes målet ut till omhäktningsförhandling med anledning av vad som framkommit om den misstänktes identitet och tingsrätten beslutade att häktningsbeslutet skulle kvarstå samtidigt som den misstänkte angavs som okänd. Den 13 januari förra året, en månad efter det första förhöret, skrevs den andra mannen av från misstankarna och Polisen makulerade samtliga på honom registrerade tvångsmedel.
Får nöja sig med 20 000 kronor
Samma man vände sig senare till JK och begärde skadestånd på 5 100 000 kronor på grunden att han felaktigt registrerats som misstänkt. Av den summan avsåg 100 000 kronor lidande och resterande fem miljoner framtida inkomstförlust. Mannen pekade på att han hängts ut som misstänkt och häktad för barnvåldtäkt samt att han fått brev hemskickade om att han deltagit vid en häktningsförhandling och var brottsmisstänkt. Han utbildar sig till pilot och det finns sannolikt inget flygbolag som vill anställa en person som varit häktad misstänkt för barnvåldtäkt.
Justitiekanslern konstaterar i sitt beslut att Polisens personuppgiftsbehandling stått i strid med kravet på att uppgifterna ska vara korrekta och att bedömningen som låg till grund för registreringen av mannens uppgifter var bristfällig. Agerandet har i sin tur lett till att oriktiga uppgifter spridits i olika system, vilket är skadeståndsgrundande. Vidare konstateras i beslutet att uppgifterna om mannens identitet ”genom offentligheten i domstolsförfarandet tidigt varit tillgängliga för allmänheten och har av allt att döma fått relativt stor spridning”. Ett skäligt belopp för kränkning av hans personliga integritet kan därför bestämmas till 20 000 kronor.
Mannen har dock, enligt JK, inte lyckats visa att förhållandena är sådana att man redan nu kan slå fast att en framtida inkomstförlust inte kan undvikas och att storleken på en sådan redan nu kan beräknas. Han tillerkänns därför inget skadestånd i den delen och får anses vara tillgodosedd med 20 000 kronor för integritetskränkningen.
