Hushållen drabbas av både högre priser och räntor när Riksbanken fokuserar på inflationsbekämpning. I förlängningen väntar stigande arbetslöshet. Enligt Handelsbankens konjunkturrapport kan en alltför expansiv finanspolitik elda på inflationen och motverka Riksbankens släckningsförsök.
– Ännu snabbare räntehöjningar ökar risken för exempelvis ett ras i bostadspriserna och en allvarlig lågkonjunktur, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Centralbankerna har övergått till att bekämpa inflationen och kommer höja räntorna tills de ser bevis på att inflationen bromsar in. Men det är en svår balansgång, skriver Handelsbanken i sin Konjunkturrapport.
– Vi bedömer att ekonomier är mer räntekänsliga nu än tidigare och varken vi eller centralbankerna vet vid vilken nivå räntan biter för mycket och hur mycket som krävs för att få ner inflationstrycket, säger Christina Nyman.
Tillväxten bromsar in tydligt
Sannolikt fortsätter centralbankernas snabba räntehöjningar trots att det kommer leda till att tillväxten bromsar in tydligt nästa år. Lägre ekonomisk aktivitet bidrar till att inflationstrycket så småningom avtar.
– Vi räknar därför med att både Federal Reserve och ECB avslutar räntehöjningscykeln redan första halvåret 2023, säger Christina Nyman.
Av konjunkturrapporten framgår det att det är en historiskt stor skillnad i synen på ekonomin mellan svenska hushåll och företag. Hushållen är lika pessimistiska som i inledningen av pandemin och under finanskrisen medan företagen är fortsatt betydligt mer optimistiska än normalt. Bakgrunden är höga energi-, drivmedels- och matpriser som gröper ur hushållens köpkraft. Företagen har fortfarande fulla orderböcker och kan ta ut ökade kostnader i ökade priser.
– Osäkerheten om framtiden ter sig väldigt stor nu då inflationen är tillbaka och vi ska vänja oss vid att det återigen kostar att låna pengar, säger Christina Nyman.
Energipriserna svänger kraftigt
Vidare skriver handelsbanken att ”energipriserna svänger kraftigt för närvarande vilket gör det svårt att sia om när den totala KPIF-inflationen når sin topp”. Bortsett från energipriser räknar Handelsbankens ekonomer med en fortsatt uppgång hela 2022, till cirka 6 procent. Därefter sjunker inflationen långsamt tillbaka de kommande åren.
– Vi räknar med att löntagare kommer få viss kompensation nästa år för de nu fallande reallönerna men att löneökningarna inte kommer bli så stora att de spär på Riksbankens problem med att nå tvåprocentsmålet på sikt, säger Christina Nyman.
Den fortsatt höga inflationen gör att Riksbanken väntas höja räntan med en halv procentenhet i juni, enligt prognosen. Därefter bedöms Riksbanken fortsätta med räntehöjningar, upp till 1,75 procent, tills inflationen börjar falla tillbaka.
– Den snabba ränteuppgången kommer kännas för hushåll och företag och framåt 2023 räknar vi med att motvinden för BNP tilltar rejält, enligt Christina Nyman.
Efterfrågan på svensk export
Vidare skriver Handelsbanken att efterfrågan på svensk export tyngs av den svagare globala tillväxten. Samtidigt som en ljusning på företagens kostnadssida dröjer och möjligheten att föra vidare kostnader minskar. Efterfrågan i Sverige dämpas också av de stigande räntorna, med både svag konsumtion och investeringstillväxt som resultat.
– För ett hushåll med lån på 3 miljoner betyder det 3300 kr mer per månad, och det räknar vi med tränger undan annan konsumtion, säger Christina Nyman.
Det bidrar till att efterfrågan på att köpa bostäder mattas av. Handelsbanken räknar med gradvis fallande bostadspriser från andra halvåret i år och att vi får en prisnedgång på cirka 10 procent under 2022-23.
