Rättssystemets roll för att upprätthålla så kallad social-ekologisk resiliens har varit relativt outforskat men nu har Brita Bohman vid Stockholms universitets juridiska institution undersökt frågan.
– Social-ekologisk resiliensteori är ett annat sätt att se på hur man kan uppnå en hållbar utveckling, säger Brita Bohman.
– Den poängterar att människan inte är skild från, utan en del av naturen, att de sociala och ekologiska systemen är sammanlänkade och påverkar varandra i ett komplext förhållande, vilket också påverkar hur förvaltning och reglering bör vara utformad.
Begränsa övergödningen
Hennes avhandling handlar om hur den rättsliga regleringen kan bidra till att Östersjön behåller sin förmåga att återhämta sig eller klarar av att motstå olika störningar från miljöpåverkan.
Brita Bohman konstaterar att den gränsöverskridande regleringen för att begränsa övergödningen av Östersjön i stor utsträckning ”återspeglar de funktioner som krävs för effektiv förvaltning ur ett resiliensteoretiskt perspektiv”.
Konflikt med rättsprinciper
Brita Bohman analyserar även de problem och potentiella konflikter som kan uppstå mellan resiliensperspektivet och de grundläggande rättsprinciperna:
– Det finns det vissa delar av resiliensteorierna som kan komma i konflikt med grundläggande rättsprinciper.
– Funktioner som flexibilitet och adaptivitet kan exempelvis framstå som en konstrast till behovet av stabilitet och förutsebarhet i ett rättssystem, men dessa funktioner i rätten är samtidigt viktiga för rättens roll i den övergripande förvaltningen och för att uppnå målet om social-ekologisk resiliens.
Hur förvaltningen ska utformas
I avhandlingen identifierar Brita Bohman fyra teman eller parametrar som kännetecknar hur förvaltningen ska vara utformad enligt resiliensperspektivet.
Dessa teman inkluderar:
- adaptivitet
- flexibilitet
- flernivåstyrning
- diversitet
- allmänhetens deltagande,
- samt olika aspekter av styrning som kan kopplas till ekosystemens funktion.
Svårt att utvärdera
Studien visar att flera av dessa resiliensteman i stor utsträckning återspeglas i den gränsöverskridande regleringen av Östersjön, även om det också finns vissa svårigheter här.
I viss utsträckning kan det exempelvis vara problematiskt att utgå ifrån ekosystemet när åtgärder utvärderas då miljöproblemen som ska åtgärdas just karaktäriseras av komplexa och oförutsebara reaktioner.
