Brottsoffermyndigheten har hittills betalat ut knappt åtta miljoner kronor till mer än hundra av offren.
Även knappt tjugo nära anhöriga till de som dödades har fått ersättning.
– Hälften av de som drabbades har skickat in en ansökan, och vi vill nu uppmana fler att söka, säger Magnus Öhrn, brottsskadechef vid Brottsoffermyndigheten.
Den 4 februari har det gått ett år sedan den tragiska skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro. Sedan dess har Brottsoffermyndigheten sammanlagt betalat ut över 7,6 miljoner kronor till närmare 150 av offren på skolan. Enligt myndgheten har totalt mer än 250 ansökningar om ersättning kommit in till myndigheten, varav knappt hundra ärenden återstår att pröva.
Polisen klassar dock nästan dubbelt så många – omkring 500 personer – som målsägande i sin utredning.
– De som drabbades av den fruktansvärda händelsen och inte har en försäkring som ger full ersättning kan ha rätt till statlig ersättning. För offrens skull hoppas vi att vi får in många fler ansökningar, säger Magnus Öhrn, brottsskadechef vid Brottsoffermyndigheten.
Brottsoffermyndigheten förklarar att fler kan ha rätt till ersättning. Eftersom gärningsmannen dog vid skolattacken har skuldfrågan inte kunnat prövas i domstol. De drabbade får därför inte ut något skadestånd utan kan istället kompenseras genom försäkrings- och brottsskadeersättning.
Injaga allvarlig fruktan
De personer som blev direkt beskjutna i skolan kan ha rätt att kompenseras av staten och det gäller sannolikt även för de flesta av de hundratals skolever och anställda inne i byggnaden som på olika sätt och i olika grad drabbades av masskjutningen.
”Brottsoffermyndigheten bedömer nämligen att syftet med gärningen bland annat varit att injaga allvarlig fruktan hos samtliga i skolan och att det därmed funnits en allmän hotbild mot alla som var på plats”, förklarar Magnus Öhrn.
– I nuläget har vi gjort bedömningen att alla som var inne i skolbyggnaden ska ses som brottsoffer rent juridiskt med möjlighet till ersättning. Sedan kan omständigheter i det enskilda fallet avgöra vilken typ av brott det handlar om, vilket i sin tur påverkar hur stor kränkningsersättningen blir.
– Personer som var på väg till skolan eller som precis hade lämnat byggnaden anses däremot inte ha varit utsatta för något brott, och har därför inte heller rätt till brottsskadeersättning.
Under masskjutningen utsattes flera hundra personer för olika allvarliga brott. Överlevande som fick skott direkt riktade mot sig utsattes för mordförsök. De kan ha rätt till en kränkningsersättning på upp till 300 000 kronor, bland annat beroende på om de träffades av skott eller inte.
De som stannade i byggnaden
De som var tvungna att stanna i byggnaden en längre tid blev utsatta för grovt olaga hot, enligt Brottsoffermyndigheten. För det brottet är kränkningsersättningen kring 20 000–50 000 kronor. Även personer som befann sig i skolan när skottlossningen började men snabbt kunde ta sig ut kan ha rätt till viss ersättning.
– Ersättningsnivåerna påverkas av gärningens allvar och den oerhörda rädsla och fruktan som den har framkallat. Brottsligheten har även riktat sig mot försvarslösa och oskyldiga personer på en skola, en miljö där de ska kunna känna sig trygga, säger Peter Andersson, beslutsfattare vid Brottsoffermyndigheten.
Innan gärningsmannen avled sköt han ihjäl tio personer. Nära anhöriga till de som dödades har också möjlighet att få ersättning.
Närmare tjugo stycken har hittills fått sin ansökan beviljad, uppger Brottsoffermyndigheten. Totalt kan varje efterlevande få upp till 130 000 kronor, något som innefattar ersättning för sveda och värk och särskild anhörigersättning.
Gott om tid att söka
Brottsoffermyndigheten uppger att det är möjligt att ansöka om brottsskadeersättning inom tre år från det att den rättsliga processen avslutades, det vill säga från det att den aktuella förundersökningen lades ned. Brottsoffermyndigheten uppmanar alla som befann sig inne i skolbyggnaden samt närstående till de som dödades, och som ännu inte ansökt om brottsskadeersättning, att göra det för att få sin sak prövad.
– Det finns ännu gott om tid att ansöka om ersättning. Även om pengar inte fullt ut kan ersätta det fruktansvärda de drabbade varit med om kan ersättningen förhoppningsvis bidra till upprättelse och hjälpa dem att gå vidare, säger Ingela Ackemo, beslutsfattare vid Brottsoffermyndigheten.
