Efter flertal anmälningar visar JO:s utredning att det finns problem med lyhörda celler i en del av landets säkerhetshäkten.
Häktade med restriktioner kan samtala med varandra mellan cellerna bland annat om vad som ska sägas i förhör.
JO har under 2020 och 2021 tagit emot klagomål mot olika häkten om lyhörda häktesceller. Frågan har även varit uppe vid inspektioner av enskilda häkten.
I anmälningar mot två av landets säkerhetshäkten klagade intagna på att det är lyhört. De menade att det är ett sådant oväsen på nätterna att de mår dåligt och har svårt att sova. Det påstods också att det förekommer hot mellan intagna och att häktade som har så kallade restriktioner, det vill säga inte får ha kontakt med omvärlden, kan kommunicera med varandra.
Samtalen rör allvarliga brott
I en av anmälningarna har en kvinna berättat:
”I princip varje kväll pratar andra intagna som har restriktioner högt med varandra, till exempel om brott som har begåtts, vad som ska sägas i förhör och hur det går att komma undan trots att man har blodfläckar på kläderna. Samtalen rör allvarliga brott såsom mord”.
Kvinnan som gjort anmälan uppger att samtalen sker mellan cellerna, främst via celldörrarna. Enligt anmälan hjälper det inte att informera personalen eftersomdet råder personalbrist.
”Tillsägelser från personalen får inte heller någon effekt i de fall dessa har möjlighet att komma till avdelningen. Ljudnivån är så hög att de som svarar i stentofonen kan höra att det gapas och skriks. Belysningen i korridoren tänds när personal anländer och intagna har kodord för att uppmärksamma varandra på att personal är på väg till avdelningen. De intagna blir då tysta, vilket gör att det är svårt att lokalisera exakt var ljudet kommer ifrån”.
JO: ”Anmärkningsvärt”
JO:s utredning visar att det finns problem med lyhörda celler i en del av landets häkten. JO Katarina Påhlsson ser allvarligt på detta. I ett beslut i dag understryker hon att Kriminalvården har ett ansvar både för de intagnas trygghet och för säkerheten. Enligt henne är det anmärkningsvärt om myndigheten inte fullt ut kan upprätthålla restriktioner.
– Det kan påverka möjligheterna att utreda brott och kan ha en negativ inverkan på allmänhetens förtroende för rättsväsendet, säger Katarina Påhlsson.
Hon inser samtidigt att problemet med lyhörda celler är komplext.
”Helt ljudisolerade celler kan till exempel upplevas som mycket obehagliga och medföra hälsorisker för de intagna samt innebära säkerhetsrisker i arbetet”, skriver JO.
Borde ha agerat snabbare
Katarina Påhlsson ifrågasätter om inte Kriminalvården borde ha agerat snabbare och kraftfullare för att komma tillrätta med problemen och är kritisk till att de kvarstår. Hon anser att det är viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta aktivt med frågan och utgår från att detta tas om hand i samband med pågående om- och nybyggnationer av häkten.
I ett annat beslut tar Katarina Påhlsson upp de negativa hälsoeffekterna av oönskade ljud. Eftersom redan själva frihetsberövandet riskerar att försämra intagnas hälsa är det enligt henne angeläget att miljöförhållandena i häkten liksom i anstalter ger intagna så bra förutsättningar som möjligt för en god hälsa.
– Det är alltså viktigt av hälsoskäl, men även för att intagna ska kunna ta tillvara sina rättigheter, uttalar Katarina Påhlsson.
