Ändringarna, som kommer att träda i kraft den första januari 2010, innebär en stor omstrukturering av regeringsformen i flera avseenden.
Flera kapitel byts ut i sin helhet och ersätts av nya kapitel med en tydlig rubriksättning, som enligt utredningen ska bidra till att förtydliga dess innehåll och ge en större överskådlighet.
Materiellt sett innebär förslaget förändringar inom ett flertal rättighetsområden, både vad gäller konkreta rättigheter och möjligheten till normprövning.
Integritetsskyddet stärks avseende ingrepp som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
Äganderätten stärks genom att den nya bestämmelsen förtydligar att den som blivit av med sin egendom genom ingrepp från det allmänna är berättigad till full ersättning för den förlorade egendomen. Dessutom införs en ny bestämmelse gällande en generell rätt till rättegång inom skälig tid. Sexuell läggning läggs till som diskrimineringsgrund och begreppet ”ras” tas bort från diskrimineringsbestämmelsen.
Det elfte kapitlet, som tidigare gällt både rättskipning och förvaltning, formas nu om för att endast gälla domstolsväsendet där domstolarnas självständiga ställning understryks. Den stora förändringen i detta kapitel är att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet i 14 § tas bort och domstolar kan från den första januari underkänna en lagbestämmelse om den står i strid med grundlag.
Konstitutionsutskottets ges i det genomröstade förslaget rätt att få ut samtliga handlingar som det finner vara nödvändiga för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. I det första kapitlet förtydligas det dessutom att Sverige är medlem i EU, samt att våra internationella åtaganden mot FN och Europarådet förs in.
Ur politisk synvinkel kan bland annat noteras att statsministerns stöd i riksdagen genom lagändringen ska prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning.
Bild: Fredrik Olsson
