Någon större samlad översyn sedan regeringsformen trädde i kraft 1975 har inte gjorts. Med hänsyn till de förändringar som samhället har genomgått sedan mitten av 1970-talet tillsattes Grundlagsutredningen under 2004. Nu har utredningen lämnat sitt betänkande med förslag till hur förändringar i regeringsformen kan ge en god grund för en utveckling och fördjupning av folkstyret.
Bland förslagen ingår bland annat att:
– Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.
– Valdagen flyttas till den andra söndagen i september för att skapa bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.
– Det kommunala folkinitiativet förstärks. En rådgivande folkomröstning ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det.
– En omröstning om statsministern ska hållas efter varje val för att klargöra den sittande regeringens parlamentariska ställning i den nyvalda riksdagen.
– En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete.
– Konstitutionsutskottets rätt till handlingar för sin granskning tydliggörs.
– Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen.
Dessutom förstärks lagrådets förhandskontroll av bland annat lagars grundlagsenlighet och regeringsformens bestämmelser om rättskipningen och om förvaltningen delas upp i var sitt kapitel för att tydliggöra den reglering som gäller för de båda områdena.
Vidare införs bestämmelser om rätt till rättvis rättegång inom skälig tid. Den överordnade bestämmelsen på området är artikel 6 i Europakonventionen men den svenska rättsordningen innehåller idag inte någon sådan bestämmelse. Regeringsformen ges också en enklare och mer lättillgänglig utformning och språket blir könsneutralt.
När det gäller rekrytering av högre domare förändras ordningen på så sätt att samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd. Det nuvarande så kallade kallelseförfarandet avskaffas.
Nina Radojkovic
