Intagna som av olika anledningar bedöms utgöra en stor säkerhetsrisk placeras av Kriminalvården på så kallade säkerhetsavdelningar.
En placering på en säkerhetsavdelning kan till exempel göras för att förhindra rymning, fritagning eller för att den intagna fortsätter allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen.
Placeringen på en säkerhetsavdelning innebär att den intagne underkastas mer omfattande kontroller än intagna i övrigt. En placering på säkerhetsavdelning ska omprövas minst en gång i månaden.
JO skriver att det genom anmälningar och inspektioner av säkerhetsenheterna i anstalterna Kumla och Saltvik framkommit att det råder ett utbrett missnöje över hur Kriminalvården motiverar besluten om placering på säkerhetsavdelning bland de intagna.
Chefs-JO Elisabet Fura inledde därför en granskning av Kriminalvårdens placeringar i säkerhetsavdelningar.
JO skriver att Kriminalvårdens beslut om placering tydligt måste redovisa varifrån olika uppgifter i besluten har hämtats och vilken betydelse uppgifterna har för myndighetens bedömning. Detta är enligt JO nödvändigt för att skapa ett mer transparent system som är begripligt för den intagne.
När det gäller omprövning av beslut – vilket alltså sker en gång i månaden – påpekar JO att Kriminalvården här måste redovisa förändringar och nya omständigheter som har tillkommit efter att det första beslutet om placering togs. Det kan till exempel gälla uppgifter om skötsamhet eller deltagande i programverksamhet.
JO anser också att Kriminalvården måste analysera betydelsen av nya omständigheter. Om Kriminalvården väljer att inte ändra beslutet måste det också finnas en förklaring till varför de nya omständigheterna inte är tillräckliga för att påverka placeringen.
Enligt JO ska omprövningsbesluten delvis ses som en utvärdering av den intagnes vistelse på säkerhetsavdelningen. På så sätt ska besluten också kunna hjälpa en intagen att förstå vilka åtgärder denne kan vidta för att påverka sin situation.
Foto: TT
