Polisen som genomförde dopingkontrollen på ett gym i Malmö berättar i domstolsförhören att han gjorde en kontroll på en man som uppgav ett visst namn.
Personen visade sig testa positivt för det narkotikaklassade medlet boldenon.
Kontrollerade mot foto
Eftersom mannen inte hade något ID-kort på sig tog polisen fram ett foto av personen med det uppgivna namnet i sin telefon. Polisen ansåg att det inte fanns några tveksamheter – mannen på gymmet och fotot i telefonen var enligt honom samma person.
Den man som utpekades säger i sin tur att det inte alls är han som har kontrollerats på ymmet. Han berättade också att hans väska med bland annat pass och körkort stals ett halvår innan dopingkontrollen ägde rum.
Samma försvarare
Både mannen på gymmet och den man som senare utpekades för att vara honom begärde dessutom samma advokat som försvarare – någonting som den utpekade mannen skulle kunna bero på att det i hans stulna väska låg ett visitkort till just den advokaten.
Tingsrätten skriver i sina domskäl:
”Tingsrätten anser att det förhållandet att den person, som misstänktes för dopningsbrott, uppgav att han önskade få A (advokaten) som försvarare, inte har något bevisvärde. Förklaringen till önskemålet kan ha varit den som X (den tilltalade) angett. Det kan också ha varit en ren slump.”
Saknar bevisvärde
Malmö tingsrätt pekar också på det är klarlagt att den utpekade mannen förlorat sina identifikationshandlingar ett halvår före händelsen. Domstolen anser att det kan vara så att någon har lagt den utpekade mannens namn på minnet och använt sig av dennes personuppgifter.
Tingsrätten skriver:
”Den enda omständighet som talar för att X (den tilltalade) har gjort sig skyldig till dopningsbrott är den identitetskontroll som P (polismannen) gjorde i träningslokalen den aktuella kvällen. P fick en bild i sin telefon. Han var säker på att den person han skulle identifiera var den person som fanns på bilden, det vill säga X. Även om det högst sannolikt är på det sättet att P:s identifiering är korrekt, finns det en felkälla i det att P jämfört med en bild med telefonens begränsade displaystorlek och inte ställt några kontrollfrågor till den misstänkte personen.”
Tingrätten anser därför att ”ett rimligt beaktande av denna felkälla” leder till att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade mannen är identiskt med den man som greps på gymet. Han frias därför.
Foto: Hasse Holmberg/TT
