Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Granskning: Ett år med barnkonventionen – så har det gått

Nyheter
Publicerad: 2021-04-15 13:59
Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

I en färsk rapport summerar Unicef det första året med barnkonventionen som svensk lag och konstaterar att domstolarna fortfarande har mycket kvar att göra.
– Det handlar inte om att barnens bästa alltid ska ha företräde, utan det handlar om att domstolarna ska göra en utförlig analys och ta hänsyn till barnet, säger Karin Ödqvist Drackner, program- och påverkanschef vid Unicef.

Den 1 januari förra året blev barnkonventionen svensk lag och det är med anledning av detta som Unicef kartlagt över 460 mål där konventionen på något sätt omnämndes eller åberopades under 2020.
I den rapport som nu sammanställts slås fast att det under barnkonventionens första år som svensk lag i stort sett enbart var artikel 3, principen om barnets bästa, som tillämpades.

– Det är nästan uteslutande artikel 3 om barnets bästa som har åberopats och som sedan har vägts mot gentemot andra intressen, exempelvis korrekt folkbokföring, reglerad invandring eller föräldrars rättigheter, säger Karin Ödquist Drackner, program- och påverkanschef vid Unicef.

– En annan intressant sak som kartläggningen visar är att barnkonventionen i vissa fall åberopas av förälder/vårdnadshavare i stöd för sitt överklagande, även om det överklagade beslutet inte direkt berör barnet. Det kan exempelvis vara en förälder som överklagar ett beslut om indraget körkort eller telefontillstånd på häktet.

Utförliga resonemang i migrationsdomstolarna

I rapporten konstaterar Unicef att migrationsdomstolarna i många fall tagit hänsyn till barnkonventionen som svensk lag och i sina domskrivningar haft ”utförliga resonemang” och rent faktiskt gjort bedömningar av barnets bästa, som i sin tur vägts mot andra intressen.
När det handlar om förvaltningsdomstolarna har Unicef istället noterat att dessa, i vissa måltyper, använt sig av mer ”slentrianmässiga” formuleringar om barnkonventionens betydelse för utgången i målet, något man vänder sig emot:

”Så länge domstolen inte förklarar på vilket sätt ett beslut anses vara förenligt eller inte förenligt med barnkonventionen ger sådan formulering ingen substans eller tyngd till avgörandet”, står att läsa i rapporten.

Hyresvärdens intressen väger tyngre

Unicef har också granskat mål från hovrätterna gällande förlängningar av hyresavtal där domstolen hänvisat till barnkonventionen.

Där visar kartläggningen att inte ett enda sådant mål bifölls under 2020 med hänsyn till barnets bästa. Istället har domstolarna, enligt Unicef, ”följt tidigare praxis stenhårt utan undantag”. Unicef slår fast att det är ”särskilt oroväckande” att hyresvärdens intresse alltid väger tyngre än barnets bästa och rätt till boende och sitt hem”.

– Vid alla beslut som berör barn ska man göra en ordentlig prövning av vad som är barnets bästa. I dessa ärenden saknas det analyser och det är problematiskt att man helt och hållet hänvisar till tidigare praxis när barnkonventionen nu är svensk lag, säger Karin Ödquist Drackner.

”Handlar inte om att barnets bästa alltid ska ha företräde”

Karin Ödquist Drackner säger till Dagens Juridik att man från Unicefs sida efterlyser tydligare och utförligare analyser av barnkonventionens betydelse för bedömningarna som görs.
– Det handlar inte om att barnens bästa alltid ska ha företräde, utan det handlar om att domstolarna ska göra en utförlig analys och bedömning med hänsyn till barnets bästa.

Hon tror att de bristande analyserna kan bero på såväl kunskaps- som resursbrist. Barn har egna rättigheter och ska ses som egna rättighetsbärare, snarare än bihang till sina föräldrar.
– Jag tror att det är en kunskaps- och resursfråga. Men det kan också handla om att man tror att någon gjort den bedömningen i ett tidigare led. Exempelvis att en socialsekreterare som fattat ett visst beslut vägt in barnkonventionens betydelse i detta.

– Vi från Unicefs sida jobbar hela tiden aktivt med att utbilda om barnkonventionen. Vi jobbar exempelvis med utbildningar för nämndemännen och har också rekommenderat rättsväsendet att ta del av liknande utbildningar.


Dela sidan:
Skriv ut: