En kvinna och hennes barn åberopade asylskäl och ansökte om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket beslutade att avslå deras ansökan och att familjen skulle utvisas från Sverige.
Utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom familjen håller sig gömd.
Efter att kvinnan ansökt om ekonomiskt bistånd till hyra och uppehälle beslutade socialnämnden i Falkenbergs kommun att avslå hennes ansökan eftersom familjen inte har tillstånd att vistas i Sverige. Kvinnan överklagade socialnämndens beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Täcks inte av socialtjänstlagen
Förvaltningsrätten konstaterar i sin dom att en person som har nekats uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagstiftningen har en skyldighet att medverka till att utvisningen kan verkställas.
I domen konstaterar domstolen också att det finns en lag – lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) – som ger en asylsökande rätt till bostad och dagersättning som bland annat ska täcka kostnader för uppehälle. Lagen är tillämplig även för asylsökande som fått ett avslagsbeslut.
Mot bakgrund av detta kom förvaltningsrätten fram till att kvinnan inte var berättigad att ansöka om bistånd med stöd av socialtjänstlagen eftersom det handlade om sådana kostnader som LMA är avsedda att täcka och att LMA var tillämplig i det aktuella fallet.
Principen om yttersta ansvar
Nästa fråga som förvaltningsrätten hade att ta ställning till var om kvinnan var berättigad till bistånd med stöd av socialtjänstlagen i enlighet med principen om kommunens yttersta ansvar.
Denna princip, som är en av hörnstenarna i socialtjänstlagen, innebär att kommunen inom sitt område ansvarar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I målet uppkom frågan om denna princip skulle kunna vara aktuell mot bakgrund av att kvinnan förlorat rätten till dagersättning enligt LMA eftersom hon håller sig gömd.
Enligt förvaltningsrätten ska lagstiftningen tolkas så att principen om kommunens yttersta ansvar endast tar sikte på sådana kostnader som inte omfattas av LMA och att lagstöd saknas för att den bedömningen skulle förändras av det förhållandet att asylsökanden förlorat rätten till dagersättning enligt LMA.
”Orimligt”
Förvaltningsrätten ansåg att det skulle vara orimligt att en asylsökande skulle kunna bli berättigad till bistånd med stöd av socialtjänstlagen genom att underlåta att medverka till att ett lagakraftvunnet beslut om utvisning kan verkställas. Enligt domstolen skulle en sådan ordning allvarligt riskera att underminera det allmänna rättsmedvetandet.
Domstolen menar att denna tolkning får stöd av hur lagstiftningen är uppbyggd, med två parallella system där LMA är tillämplig för personer som har ansökt om uppehållstillstånd medan rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen träder in först när den enskilde beviljats uppehållstillstånd.
Foto: Elise Amendola / TT
