DEBATT – av Primus Holm Linder, jur. stud, Lunds universitet och debattansvarig vid Juridiska Föreningens arbetsmarknadsdagar JiA-dagarna 2017
Att den Internationella brottmålsdomstolen baserad i Haag (förkortas ICC efter det engelska namnet, International Criminal Court), kan skapa meningsfull förändring för global rättvisa, är inte självklart.
Att ICC kan verka för ett globalt straffrättssystem, ge offer för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten rättvisa, är inte givet.
Kritiken är svidande, och begränsningarna många. Utövar ICC legitim rättvisa?
1. “ICC är ett uttryck för västerländsk kolonialism.”
Ensidighet i rättstillämpning är ett symtom på ineffektivitet i arbetet mot strafflöshet. ICC har hittills nästintill enbart utfört åtal och domar mot afrikaner. Några länder särskilt i fokus är Uganda, Kongo-Kinshasa, Sudan, Centralafrikanska republiken, Kenya, Libyen.
Andra krigshärjade regioner utanför Afrika har i stor utsträckning fallit under radarn, såsom Afghanistan, Irak och Syrien.
ICC ses av många afrikanska länder och inte minst Afrikanska Unionen (AU) som ett uttryck för västerländsk neokolonialism. Flera afrikanska stater, trots att de har ratificerat Romstadgan, har vägrat samarbete med ICC.
AU har övervägt massutträde. Det afrikanska fokuset är en strukturell bias i ett dominerande värdesystem uppbyggt av västerländsk imperialism (artikel i The Guardian) . Därför har ICC så svårt att arrestera, för att exemplifiera, den sudanesiska presidenten Omar al-Bashir i de icke-västliga länder han besöker, trots att han är brottsmisstänkt för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten.
2. ICC är lamslagen inför de starkaste nationerna
ICC:s världspolitiska sammanhang lamslår dess handlingskraft. Romstadgan från 1998, vilket etablerar ICC och dess jurisdiktion, är undertecknat av 124 stater, men stormakterna lyser med sin frånvaro.
Att många stater redan anslutit sig gör inte tillräckligt avgörande skillnad. Utan de mäktigaste länderna som USA, Kina eller Ryssland kan ICC aldrig verkligen skapa verklig skillnad det globala straffrättssystemet.
Dels får ICC begränsad jurisdiktion, och dels skickar det kontraproduktiva budskap till såväl regeringar som lokala samhällen.
Kanske måste vi begränsa våra förväntningar
Förvisso är domstolen det första globala initiativet för global rättvisa med en stor del av den internationella gemenskapen bakom sig. Vem som helst håller med om att straffrihet måste upphöra världen över.
Kanske får vi inte vara så dömande och ifrågasättande mot en institution, den första i sitt slag, som bara funnits i 15 år – som till sin hjälp förvisso har material från Jugoslavien- och Rwandatribunalerna, men inte mycket därtill att vidareutveckla gällande rätt ifrån.
Kanske måste vi initialt ha en låg tröskel för hur vi bedömer ICC?
3. ICC är oförmögen att avskräcka krigsbrott och förföljelse av etniska minoriteter
Ett rättsväsende har i huvudregel ett fåtal grundläggande funktioner och ideal i sin samhällstjänst. Rättsväsendet vill avskräcka brott i sin helhet med sanktioner; där ska finnas en känsla av trygghet, kompensation och rättvisa för offer; inte minst ska brottsutövare i rimlig mån få återuppbyggas till samhällsmedborgare.
ICC:s mest realistiska roll är att verka avskräckande mot de ansvariga för krigsbrott och förföljelser av minoriteter.
Här blir den röda tråden mellan det ensidiga fokuset på Afrika, stormakternas frånvaro, och ICC:s oförmåga att etablera det globala straffrättssystemet tydligt. För trots att ICC har dömt flera skyldiga, saknar den fortfarande auktoritet för att illdåd ska vika sig.
Konflikterna fortskrider i områden som Somalia, Sudan, Afghanistan, Irak och Syrien. I Burma förföljs Rohingya. Västmakternas ansvariga för krigföringen i Irak och Afghanistan går strafflösa.
Vi måste debattera ICC
Kan ICC skapa meningsfull förändring? Kan ICC effektivt verka för att globalt straffrättssystem? En hyllad ledargestalt för global rättvisa, eller en bärare av föråldrad imperialism?
Går de starkaste nationernas utrikespolitiska egenintressen före deras ratificering av Romfördraget?
Frågan om ICC:s egentliga värde prövas onsdagen den 25 oktober kl. 18:00-20:00 i AF-Borgens Lilla Salen – då Juridiska Föreningen vid Lunds universitet bjuder in till debatt.
