Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Generella bilder rubbar rättssäkerheten – David mot Goliatkamp för utländska män i vårdnadstvister”

Debatt
Publicerad: 2018-11-15 10:36

DEBATT – av advokaten Nadja Hatem, Hatem & Sjunghamn Advokatbyrå 

 

Jag är advokat och arbetar med familjerätt, både som ombud och som medlare. Med mina språkkunskaper blir det naturligt att jag företräder personer med ursprung i Mellanöstern, många gånger fäder som kapas helt sin kontakt med sina barn efter att modern tar med sig barnen och söker upp socialtjänsten.

Människor separerar i hela världen, konflikterna varierar både i intensitet och varaktighet och vissa relationer avslutas efter att en våldsbild uppdagas. Framförallt mot kvinnan och/eller barnen.

Vårdnadsmål är komplexa, än mer komplext blir det om det rör sig om en familj från ett annat land, annan tradition och kultur, som ska synas av familjerätten och slutligt av en domstol som har att bedöma föräldraförmåga och barnens rätt till sina föräldrar.

Dessvärre är min erfarenhet att fäder från mellanöstern alltför ofta diskvalificeras som fäder i hederns namn och med anklagelser om hedersförtryck, antingen att de utövar hedersförtryck eller för att det finns en risk för det.

Baserat på socialtjänstens, kvinnojourernas, Skatteverkets och slutligen domstolarnas bedömningar anses fäder av utländsk härkomst alltför ofta som olämpliga som fäder. Olämplighet som baserar sig på föreställningar om hur män från mellanöstern är, att de är farliga, utövar våld och förtryck, att de vill sina barn och sina kvinnor ont och inte deras bästa och att de därmed inte kvalificerar sig som lämpliga fäder enligt den svenska normen. Baserat på föreställningar och ibland endast baserat på kvinnans utsaga.

I familjemål finns det inga marginaler när barn är involverade, med all rätt, varför domstolarna väljer att gå på de vårdnadsutredningar som ligger till grund för ärendet. Ofta med utgången att modern får ensam vårdnad och barnen inte får utöva umgänge med fadern, med hänvisning till barnets bästa.

Låt mig nu berätta för er om ett typexempel på hur det kan se ut. En mamma söker upp socialtjänsten och berättar att hon och barnen utsatts för våld eller riskerar att bli utsatta för våld från fadern, hans släkt eller sin egen släkt. Socialtjänsten beviljar ett skyddat boende, baserat på kvinnans utsaga.

Ibland görs en polisanmälan, ibland inte. Väldigt ofta läggs polisanmälningar ner i brist på bevisning. En socialsekreterare rubricerar ärendet som hedersrelaterat våld och involverar en kvinnojour som ibland gör en riskbedömning. En riskbedömning som kan lyda så här;

”Boendet har tagit reda på information om den klan som XX tillhör i landet Y. Det är en mycket rik och inflytelserik klan som heder är viktigt för. Döttrar är viktiga vid den typen av ekonomiska bytesaffärer som klaner i dessa länder använder sig av. Äktenskap är ett sätt att dels skapa släktskap i andra klaner, dels för ekonomisk vinning för klanen. De är därför angelägna om att barnet ska återvända till landet Y och till släkten. Om barnet återvänder är det svårt att juridiskt åter få barnet till Sverige. Detta på grund av klanens starka inflytande inom landet X politik liksom situationen i landet…”.

Hur kvinnojouren har tillskansat sig information om denna ”klan” och därmed baserat sin riskbedömning på framgår inte. Inte heller framgår det vilket underlag som använts. Av socialtjänsten presenteras detta som ett sakkunnigutlåtande som lämnas till rätten för bedömning av risken att barnen far illa.

I samråd kvinnojouren skriver socialtjänsten ett intyg om att modern och barnen har utsatts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och intyget skickas till Skatteverkets personskyddsavdelning som sekretessmarkerar modern och barnen eftersom det anses att en konkret hotbild föreligger, något som också socialtjänsten intygat.

Ibland skickas även intyg från kvinnojourerna med begäran om skyddade personuppgifter, något som Skatteverket i sin tur baserar sin bedömning på. Det kan se ut på följande sätt.

”Jag XX arbetar på kvinnojouren YY där kvinnan har haft kontakt med oss vid olika tillfällen. Nu har kontakten återupptagits då kvinnan och hennes barn vill ansöka på nytt om skyddade personuppgifter. Gärningsmannen är far till barnen och har lämnat en lapp utanför kvinnans dörr där det står att han kommer att döda henne långsamt. Han skriver också att han ska kidnappa barnen. Han har många kontakter i kvinnans område och hon känner rädsla att han ska göra något. Tidigare har det utfärdats ett kontaktförbud som han bröt mot. Socialtjänsten har också påvisat betydelsen av att ansöka om skyddade personuppgifter för kvinnan vid flytt”.

Skatteverket sekretessmarkerade barnen och kvinnan. Ett beslut som inte är överklagbart. Inte heller ett beslut som fadern fick ta del av för att kunna bemöta.

Väl i rätten fick XX, alltså den som skrev ovanstående intyg, vittna under ed. På frågor framkom följande, XX hade sett lappen men den var skriven på ett språk som XX inte alls kunde läsa eller förstå så XX litade helt på kvinnans översättning. Vad gäller kontaktförbudet – hade ett sådant aldrig utfärdats. Kvinnan fick ensam vårdnad. Något umgänge har mellan barnet och fadern ännu inte kommit till stånd.

Det är inte alltför ovanligt att frågor som familjerätten finner vara av central betydelse i en vårdnadsutredning och som diskvalificerat fäders lämplighet, både som vårdnadshavare och som umgängesförälder, har handlat om pappornas syn på islam, slöjor, om deras tonårsdöttrar får ha pojkvänner övernattande hos sig eller inte, mat, klädsel, deras klaner/familjer som befinner sig i deras ursprungsland.

Kommer en pappa över denna tröskel och får ett umgänge med sitt barn, ofta i närvaro av ett umgängesstöd, är det inte heller ovanligt att rätten beslutar om att fadern och barnet då måste samtala på svenska, detta trots att fadern inte behärskar svenska språket, ej heller är det deras naturliga språk att konversera på. Detta för att umgängesstödet ska kunna kontrollera vad som sägs.

Det är viktigt att skydda den som är utsatt för våld och hot om våld, dock får rättssäkerheten aldrig rubbas, inte under några omständigheter. Att gardera sig och förlita sig helt på utsagor utan konkreta omständigheter, fakta och bevisning är inte bara orättssäkert utan rimmar även illa med Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheter som Sverige är bundet till och var och ens rätt till en rättvis domstolsprövning.

När det riktas så allvarliga anklagelser mot en far i ett vårdnadsmål, har denne snabbt förlorat matchen. Det finns en bild som genomsyrar dagens Sverige av att kvinnor, i synnerhet de av utländsk härkomst är kuvade och våldsutsatta. Generellt sett. Och att en man av utländsk härkomst är benägen att utöva våld, i hederns namn. Generellt sätt. Det blir en David mot Goliatkamp.

Världen är inte rättvis. Men om det är något som borde vara rättvist så är det när barn är involverade. Barnen som får växa upp berövade sina fäder i en illusion om att denne vill dem ont. Låt oss hoppas att dessa barn och deras fäder förlåter Sverige en vacker dag.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här

 


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: