Regeringen vill göra det möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.
– En av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Regeringens förslag innebär att en person som exempelvis har lyxartiklar eller stora mängder kontanter kan bli av med dessa om personen inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer.
Ett sådant självständigt förverkande ska prövas av domstol och utredningen ska ledas av åklagare. I vissa fall ska också den enskilde ha rätt att företrädas av ett rättsligt biträde.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
– För att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. Möjligheten att gå mot de kriminellas tillgångar är ett sätt att slå mot gängens toppskikt och minska incitamenten för barn och unga att begå brott åt gängens vägnar. Regeringens förslag till en ny förverkandelagstiftning är en av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan, och innebär att vi flyttar fram våra positioner mot den organiserade brottsligheten rejält, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i pressmeddelandet.
