En av hovrättens ledamöter i det uppmärksammade Gamlestadsmålet är ”umgängesbekant” med en av Polisens analytiker som gjort brukaranalyser och ärendesammanställningar som åklagaren åberopat.
Nu hävdar försvararen för en av de dömda männen att rätten varit jävig – och att hovrätten gjort sig skyldig till grovt rättegångsfel.
Det är en av försvararna i målet som nu vänder sig till Högsta domstolen med ett överklagande där han påstår att Hovrätten för Västra Sverige var jävig när man avgjorde det uppmärksammade Gamlestadsmålet, där fyra personer dömdes till livstids fängelse i Hovrätten.
I överklagandet skriver försvararen att en av rättens ledamöter, i detta fall referenten, är ”umgängesbekant” med en av Polisens analytiker som arbetat förundersökning och en av de personer som tagit fram en analys som gör gällande att hans klient brukat krypterade telefoner, när han brukat telefonerna och vad han kommunicerat om på dessa.
Enligt försvararen innebär detta att analytikern arbetat med att ta fram åtalsunderlaget i ”en mycket stor omfattning och avseende ytterst centrala omständigheter vilka utgjort en central del av det material som berörts under huvudförhandlingen i hovrätten”.
Oklart hur nära bekantskap
Referentens bekantskap med analytikern aktualiserades inför huvudförhandlingen i hovrätten när denne uppmärksammade rättens ordförande på detta och parterna gavs möjligheten att yttra sig i frågan.
Enligt det nu aktuella överklagandet yttrade sig försvararen och konstaterade att det var omöjligt för honom och klienten att göra en egen bedömning av huruvida en intressekonflikt förelåg mot bakgrund av det begränsade underlaget. Rätten fattade sedan ett icke överklagbart beslut där man konstaterade att det som framkommit inte skulle föranleda någon åtgärd från hovrätten.
Enligt försvararen kan ”umgängesbekant” innebära såväl en ”mycket djup och förtrolig vänskap” som en relation som mer linkar en ”bekantskap som innefattar visst umgänge”. Djupet på relationen saknar dock, enligt försvararen, betydelse för hur omständigheterna kan uppfattas av en utomstående betraktare. Enligt försvaret finns därför en uppenbar risk för att hovrätten genom referentens relation till en polisanalytiker inte varit självständig och opartisk. Försvararen skriver att det framstår som uteslutet att en tilltalad person – oavsett vem det är och oavsett i vilken typ av mål – inte skulle hysa tvivel mot att en person som ska avgöra huruvida den tilltalade ska dömas till ansvar i ett brottmål umgås med en person som arbetat med att ta fram underlaget för varför den tilltalade ska dömas”.
Försvaret: Fråga om två rättegångsfel
Mot bakgrund av detta anser försvararen att hovrätten gjort sig skyldig till grovt rättegångsfel och att målet därför bör återförvisas till hovrätten för ny handläggning med en uppsättning domare som inte har några band till utredande polispersonal i den förundersökning som åtalet ska pröva.
Försvararen pekar också på hovrättens uppmärksammade beslut att inte låta de tilltalade höra Sveriges nationella medlem vid Eurojust, åklagaren Solveig Wollstad, under processen. Enligt försvararen har hovrätten, genom sitt nekande beslut, inte verkat för en korrekt belysning av åtalsunderlaget vilket inneburit att klienten inte fått en rättvis rättegång. På så vis har hovrätten, enligt försvararen, gjort sig skyldig till två grova rättegångsfel under processen.
