En majoritet av disciplinnämndens ledamöter ansåg att omständigheterna kring Gabriel Barsoums etikbrott var så pass allvarliga att han skulle uteslutas ur samfundet.
Nämndens vice ordförande var dock skiljaktig – och ansåg att varning med straffavgift hade varit en tillräcklig påföljd.
Nu överklagar Gabriel Barsoum disciplinnämndens uteslutningsbeslut och yrkar att Högsta domstolen ska ge honom advokattiteln tillbaka.
Tidigare i år uteslöts advokaten Gabriel Barsoum ur Advokatsamfundet av en oenig disciplinnämnd. Disciplinnämnden ansåg att han i samtliga åtta ärenden som varit föremål för prövningen, i varierande grad, hade brutit mot god advokatsed. En majoritet av ledamöterna ansåg att omständigheterna var synnerligen försvårande – vilket innebar att det fanns grund för uteslutning.
Nämndens vice ordförande var dock skiljaktig och skrev i sin skiljaktiga mening att han inte ansåg att omständigheterna når upp till den ”mycket höga nivå” som krävs för uteslutning och pekade bland annat på att Barsoum vidtagit åtgärder för att liknande agerande inte ska återupprepas. Han ville istället att Barsoum skulle straffas med varning och högsta straffavgift.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Dubbelbokade förhandlingar
I uteslutningsbeslutet pekade nämnden på en rad åsidosättanden av god advokatsed, av vilka flera bedömdes som allvarliga.
I ett ärende hade han genom dubbelbokning inte kunnat fullfölja något eller några av sina klientuppdrag, utan i stället behövt begära entledigande eller substitution – något som både inneburit ett allvarligt lojalitetspliktsbrott gentemot klienterna och ett brott mot omsorgsplikten i förhållande till domstolarna. Han hade också nära inpå en förhandling upprepade gånger försökt få närvara på videolänk – och efter avslag substituerat in en annan försvarare.
Prutade räkningar och underlåtenhet
I ett annat ärende framgick det redan av hans egna uppgifter att han begärt ersättning med den taxa för tidsspillan som ska användas på vardagar trots att tillfällena – utan att det tydligt framgått – hänfört sig till helger då lägre taxa borde ha tillämpats.
Vid ett annat tillfälle har Barsoum åtagit sig uppdrag som offentlig försvarare för en minderårig person som varit misstänkt för ett allvarligt brott, men underlåtit att begära komplettering av förundersökningen med ett vittnesförhör som klienten efterfrågade. Han har också ställt som villkor för uppdraget att bara medverka på distans via telefon under förundersökningen och vid kommande huvudförhandling eventuellt närvara via länk, eftersom tingsrätten muntligen gett avslag på förhandsbesked om merkostnader.
Disciplinnämnden slog också ned på hans kostnadsräkningar i ett flertal ärenden. I beslutet beskrev disciplinnämnden ”ett mönster med tillämpning av klumpvisa yrkanden utan koppling till tidsperioder, schablonmässiga tidsangivelser för arvodesberäkning och tidsspillan samt felaktig tillämpning av taxor för vardagar och helger på ett sätt som sammantaget är ägnat att vara vilseledande vid en domstolsprövning av ersättningsyrkandenas skälighet”.
Inget uppsåtligt vilseledande
För knappt tre veckor sedan stod det klart att Gabriel Barsoum överklagat disciplinnämndens beslut till Högsta domstolen. Nu har han, med hjälp av advokaten Simon Bergström, utvecklat grunderna för sitt överklagande.
Försvaret pekar på att flera av de ärenden som varit föremål för nämndens prövning ligger en bit tillbaka i tiden, det äldsta inleddes redan 2021, vilket innebär att HD måste bedöma hans agerande ”mot bakgrund av den praxis som fanns vid tidpunkten och den då rådande rättsuppfattningen i respektive avgörande”. Försvaret anför bland annat att disciplinnämndens syn på substitutionsfrågan ändrats successivt sedan 2020, att kraven på kostnadsräkningarnas utformning blivit striktare och granskningen av kostnadsräkningarna hårdare.
I överklagandet framhåller försvaret också att Barsoum vidtagit rättelse gällande utformningen av sina kostnadsräkningar och numera använder sig av ett nytt system för upprättandet av sådana. Barsoum tillbakavisar också ”bestämt” att han i något av de aktuella ärendena uppsåtligen skulle ha försökt att vilseleda domstolarna. Istället har bristerna i kostnadsräkningarna varit en konsekvens av hög arbetsbelastning och händelser som inträffat i hans privatliv. Han säger sig även här ha vidtagit rättelse genom att inte ha åtagit sig några nya förordnanden sedan september förra året.
Yrkar på lindrigare påföljd
Försvaret lyfter också fram Barsoums öppenhet och mottaglighet för anmälarnas och nämndens kritik och anför att omständigheterna, vid en sammantagen bedömning, inte kan anses som synnerligen försvårande.
Försvaret yrkar därför att Barsoum ska tilldelas en lindrigare påföljd av Högsta domstolen.
