Högsta förvaltningsdomstolen bedömer att det inte finns några skäl att meddela prövningstillstånd för de fyra EQT-anställda som har lämnat en oriktig uppgift i fråga om avkastning som de har fått från en riskkapitalfond.
Fyra personer som dels tidigare var anställda dels fortfarande är anställda på höga positioner hos riskkapitalbolaget EQT eftertaxerades på grund av att de lämnat en oriktig uppgift i fråga om avkastning som de har fått från en av bolagets riskkapitalfonder. Kammarrätten ansåg att samtliga förutsättningar för eftertaxering ansågs uppfyllda. Och nu står avgörandet fast då Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelar prövningstillstånd.
De fyra har mellan 2010 och 2015 varit anställda och partners i EQT Partners AB.
Skatteverket beslutade att höja inkomst av tjänst med drygt 5 miljoner kronor och sänkte samtidigt inkomsten av okvalificerade andelar med 87,8 miljoner kronor och höjde inkomst avseende kvalificerade andelar med drygt 100 miljoner kronor hos en av de eftertaxerade anställda
För en annan av de EQT-anställda beslutade Skatteverket att ta upp 17,8 miljoner kronor avseende utdelning av kvalificerade andelar till beskattning samtidigt som Skatteverket reducerat i inkomstlaget kapital deklarerad utdelning av kvalificerade andelar med 14,9 miljoner kronor.
De två fonder som Skatteverket utrett i aktuella mål, EQT IV och EQT V, utgörs båda av två engelska limited partnership och ett tyskt kommanditgesellschaft. Fonderna har varsin General partner (GP) som ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå syftet och målet med respektive fond.
Båda GP utgörs dock av ett limited partnership som inte är en juridisk person, och därmed saknar rätt att ingå avtal med mera GP för fonderna företräds därför av bolagen EQT IV Ltd respektive EQT V Ltd (GP-bolagen). Externa investerare, EQT:s sponsor och GP står för respektive fonds finansieringar. Det är sedan fonderna som investerar i nämnda portföljbolag.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Ägt andelar i bolagen som företräder fonderna
De i målen aktuella fyra personerna har genom sina andelar i BV-bolag ägt andelar i GP-bolagen. I sina inkomstdeklarationer har de redovisat de utdelningar de har fått från BV-bolagen som utdelningar av onoterade aktier i inkomstslaget kapital. Skatteverket har å sin sida bedömt att andelarna har utgjort kvalificerade andelar.
Förvaltningsrätten i Stockholm kom först fram till att det klart framgår att GP-bolagen och BV-bolagen under de år som prövningen avser har varit fåmansföretag. BV-bolagen har ägt andelar i GP-bolagen, i vilka de aktuella personerna varit verksamma i betydande omfattning. Deras andelar i BV-bolagen har därför varit kvalificerade. Detta innebär att Skatteverket har haft fog för sitt beslut om inkomstbeskattning för de aktuella beskattningsåren.
För att även utdelningarna som de anställda fått från BV-bolagen år 2010 ska beskattas krävs att det finns grund för eftertaxering. Avgörande är då om de har lämnat oriktiga uppgifter.
Har anlitat deklarationsexpert från PWC
De anställda hävdar att målet med den information som lämnats i deklarationen har varit att lämna all fakta till stöd för ett korrekt beslut. Till sin hjälp har de haft en deklarationsexpert från PwC. Informationen har lämnats med hänsyn till de frågor som Skatteverket ställt under revisionen av EQT Partners AB och Skatteverkets då rådande uppfattning om hur beskattningen ska ske, såsom den framkommit i omprövningsbeslut för NC Advisory AB och i uttalanden från bland annat Skatteverkets generaldirektör i rikstäckande media.
Förvaltningsrätten ansåg att det av utredningen klart framgår att de fyra har varit verksamma i betydande omfattning i GP-bolagen som liksom de bolag som utdelningarna kommer från, har utgjort fåmansföretag. De har i sina deklarationer under rubriken Övriga kommentarer avseende vissa aktieinnehav bland annat angett storleken på sitt ägande i olika företag, att de indirekt ägt andelar i GP-bolagen, att GP-bolagen förvaltat fonderna och att de arbetat för EQT Partners AB som gett råd till de förvaltande bolagen.
Skatteverket drev processer för beskattning av carried Interest
Förvaltningsrätten skrev vidare att de lämnade uppgifterna är inte sådana att det av enbart dessa framgår att GP-bolagen kan anses utgöra fåmansföretag. Av det PPM och av det aktieägaravtal för ett annat företag i EQT:s struktur som bifogats deklarationen framgår heller inte hur ägandet i företagsstrukturen varit fördelat och att flertalet delägare varit verksamma i rådgivningsbolagen. Att Skatteverket vid deklarationstidpunkten förde processer för att i vissa fall beskatta carried interest som lön medför inte att de inte haft en upplysningsplikt i denna del.
Förvaltningsrätten ansåg att det av utredningarna framgår att den oriktiga uppgiften lett till att beskattningen blivit fel. Då det inte framkommit att det var uppenbart oskäligt fanns därmed grund för eftertaxering.
Kammarrätten gick på underinstansens linje
Kammarrätten i Stockholm ansåg att det inte fanns skäl att göra en annan bedömning än den som förvaltningsrätten hade gjort i fråga om de fyra personerna lämnat oriktiga uppgifter. Domstolen ansåg därmed att de har lämnat oriktiga uppgifter.
Kammarrätten konstaterade inledningsvis att de fyra inte har deklarerat i enlighet med vad som enligt deras uppfattning varit den förhärskande uppfattningen hos Skatteverket.
De taxeringsbeslut som har blivit felaktiga i målen är de grundläggande taxeringsbeslut genom vilka de EQT-anställda blivit beskattade i enlighet med ingivna deklarationer där carried interest tagits upp som inkomst av kapital.
Förutsättningar för eftertaxering är uppfyllda
Kammarrätten pekade på att de inte lämnat tillräckliga uppgifter som gjort det möjligt att bedöma om det är fråga om kvalificerade andelar, vilket skulle ha uteslutit en beskattning i enlighet med de grundläggande taxeringsbesluten, har därmed medfört att dessa blivit felaktiga.
Taxeringsbesluten har också blivit andra efter att Skatteverket fått ytterligare information om de aktuella inkomsterna. Enligt kammarrättens mening finns det ett orsakssamband mellan vad som av kammarrätten har bedömts som oriktig uppgift och Skatteverkets felaktiga taxeringsbeslut.
Omständigheterna i målen innebär inte heller att eftertaxering är uppenbart oskäligt. Samtliga förutsättningar för eftertaxering är således uppfyllda.
