En kvinna blir gravid och ringer tillsammans med en vän ett anonymt samtal och hotar mannens familj. Kort därefter knuffas vännen in i en bil och hålls fast i en lägenhet i sju timmar.
Nu döms fem män för människorov, olaga tvång, bedrägeri och försök till utpressning. De döms till fyra års fängelse.
En av männen riskerade utvisning men en oenig tingsrätt avslår åklagarens yrkande.
Fem män i åldrarna 22 år till 43 år döms till fängelse i 4 år och 2 månader, bortsett från en som döms till fängelse i två och ett halvt år. Männen har enligt åklagaren och domstolen gjort sig skyldiga till människorov, olaga tvång, bedrägeri och försök till utpressning.
Upprinnelsen till det grova människorovet är en kortare relation mellan en kvinna och en av de misstänkta männen som slutade i att kvinnan blev gravid.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Anonymt samtal
Under julhelgen 2021 ringde kvinnan och hennes vän anonymt till mannens pappa och berättade om graviditeten och krävde att familjen skulle betala pengar till kvinnan – annars skulle sonen skadas fysiskt för det han orsakat henne.
Mannen, som gjort kvinnan gravid, och hans vänner fick veta vem, förutom kvinnan, som låg bakom de anonyma samtalen. De mötte upp honom utanför hans bostad och tvingade in honom i en bil. Vittnen upplyste polisen om att männen som fört bort mannen hade tappat en mobiltelefon. I mobiltelefonen fann man att det gjorts sökningar på den nu bortförda mannen.
Han fördes till en lägenhet i Kristianstad. Under kvällen gjordes uttag från hans bankkonto och låneansökningar gjordes i hans namn via Norweigian Banks app. Låneansökan avslogs under kvällen. Först morgonen efter anträffades han i sin egen lägenhet av polisen som då gjorde iakttagelser av hans skador som fotograferades.
Trodde det var hans sista dag i livet
Under tiden han var bortförd fick han nämligen, enligt hans uppgifter, slag mot rygg, bakhuvudet och på fötter. De tog stryptag på honom och slog honom i ansiktet. De hotade honom att de skulle döda honom om han inte var tyst och när de satt i bilen höll killarna i baksätet varsin kniv mot hans sidor.
”Så fort han rörde sig fick han ta emot slag och de höll i honom för att han skulle sitta still. Han blödde från näsan och munnen och de skrattade och sa att de hade märkt honom. De slog honom också i nacken och bak på huvudet. De hotade med mer våld”.
Vidare framgår det att:
”Han var mycket rädd under hela händelseförloppet och mådde dåligt efteråt. Under färden från Göteborg till Kristianstad trodde han att det var hans sista dag i livet. Han trodde att han inte skulle komma hem igen. Även under timmarna i lägenheten i Kristianstad kände han stor rädsla. Han upplevde att alla inblandade agerade tillsammans och alla sa olika hotfulla saker till honom”.
Starkt stöd
Enligt tingsrätten får den bortrövade mannens berättelse starkt stöd av övrig utredning på många olika punkter. Hans berättelse kan därför anses tillförlitlig i alla relevanta delar. Hans uppgifter ska följaktligen läggas till grund för bedömningen av åtalet, menar tingsrätten.
Åklagaren har gjort gällande att de fem männen har utfört samtliga gärningar tillsammans och i samförstånd.
”Utgångspunkten är att, även om det inte gått att styrka i detalj vad de medverkande personerna har gjort, ska det finnas sådan bevisning mot var en att det går att konstatera att de faktiskt medverkat i brottets utförande på sådant sätt att de bör bedömas som gärningsmän. Av praxis och doktrin följer att flera personer kan vara gärningsmän samtidigt trots att inte alla, och kanske inte ens någon av dem, självständigt uppfyller hela brottsbeskrivningen i ett straffbud, förutsatt att vad de gör tillsammans innebär att brottsbeskrivningen är uppfylld. Om genomförandet av ett planerat brott innefattar en arbetsfördelning mellan gärningsmännen kan ansvar i gärningsmannaskap ådömas även den som mera perifert deltar i själva det brottsliga tilltaget”, skriver tingsrätten.
Fyra av fem var med hela tiden
De misstänkta männen har på olika sätt försvarat sig och uppgett att de inte varit delaktiga under hela bortförandet. Genom åklagarens bevisning bland annat med hjälp av att se positioneringen av de misstänktas mobiltelefoner stöds den bortrövade mannens utpekanden och uppgifter.
Det finns dock en av de misstänkta männen där åklagaren inte kunnat bevisa att han inledningsvis, när frihetsberövandet inleddes, har haft en gemensam brottsplan med de övriga. Han var dock med i det som inträffade senare i Kristianstad.
”I det här fallet har flera gärningsmän bemäktigat sig N.N med hjälp av överrumplande våld. Bortförandet och inspärrandet innebar att N.N kördes till en annan stad flera timmar bort under knivhot. Det totala frihetsberövandet pågick under nästan sju timmar och har innehållit framför allt hot om allvarligt våld. Gärningen har även föregåtts av planering och viss kartläggning”, skriver tingsrätten och vid en samlad bedömning anser tingsrätten att gärningen som fyra av de fem männen gjort sig skyldiga till ska bedömas som människorov av normalgraden.
När det gäller den femte mannen tar tingsrätten hänsyn till att frihetsberövandet varade betydligt kortare tid och att det inte är visat att han deltagit i någon planering ska brottet i hans fall ska rubriceras som människorov, mindre grovt brott.
Då tilltalade genom våld och hot bland annat med kniv varit med och tvingat den bortförde mannen att lämna ifrån sig bankkort och kod och tagit ut pengar från hans bankkonto anser tingsrätten att dessa gärningar ska bedömas som olaga tvång och bedrägeri för vilket de tilltalade ska dömas särskilt.
De tilltalade ska även dömas för försök till utpressning eftersom de efter att människorovet fullbordats genom våld och hot tvingat mannen att ge ifrån sig koden till bankID och försökt tvinga honom att betala 60 000 kronor bland annat genom att göra en banklåneansökan i hans namn.
Fängelse och utvisning
Fyra av männen döms till fängelse i fyra år och två månader medan den femte mannen döms till fängelse i två och ett halvt år.
Åklagaren har även yrkat om utvisning mot en av männen, samma man som gjort kvinnan gravid.
Han har bestritt utvisningsyrkandet dels med hänvisning till sin inställning i ansvarsfrågan, dels eftersom det inte föreligger synnerliga skäl för utvisning med hänsyn till hans vistelsetid i Sverige samt hans etablering och anknytning i landet. Därutöver löper han en konkret risk att utsättas för förföljelse om han återvänder. Han har uppgett att det finns risk att han dödas, hamnar i fängelse utan rättegång eller tvingas att utföra militärtjänstgöring om han återvänder och att det därmed finns hinder mot verkställighet av en utvisning.
Tingsrätten skriver i sin bedömning att brottet som mannnen gjort sig skyldig till är i sig så allvarligt att han inte bör få stanna kvar i Sverige. Förutsättningarna för utvisning är därmed uppfyllda. När åtal väcktes hade han varit bosatt i Sverige sedan minst fem år. För att han ska få utvisas krävs därför att det finns synnerliga skäl.
”Människorov är en typ av brott som innebär en svår integritetskränkning för målsäganden. Allvarligheten av brottsligheten talar för att det i N.N fall finns synnerliga skäl för utvisning”, skriver tingsrätten.
Tingsrätten konstaterar att mannen visserligen inte var under 15 år vid ankomsten till Sverige, men ändå mycket ung när han kom hit. Han har han nära släktingar i Sverige, han är etablerad på arbets- och bostadsmarknaden och han har lärt sig svenska.
Tingsrätten tar även fast vid att han inte förekommer i belastningsregistret sedan tidigare och att han inte har några kvarvarande band till hemlandet.
Tingsrätten finner att omständigheterna sammantagna inte är sådana att det föreligger synnerliga skäl att utvisa mannen. Yrkandet om utvisning ska därför avslås.
Skiljaktiga
I målet är två nämndemän skiljaktiga i fråga om utvisning.
”Vi anser att N.N ska utvisas från Sverige och förbjudas att återvända hit. Brottsligheten N.N har gjort sig skyldig till är så allvarlig att han inte bör få stanna i Sverige. Även om han har viss anknytning till Sverige är hans anknytning inte tillräckligt stark för att det ska anses föreligga hinder mot utvisning”, skriver nämndemännen.
