Det är ett till synes helt vanligt bostadsområde. Här finns en skola, en fotbollsplan, en pulkbacke och en frisbeegolfbana. Utanför huvudbygganden står en ljusprydd julgran kvar och påminner om den högtid som ska tillbringas tillsammans med familj, nära och kära.
Här, strax en mil utanför Uppsala, ligger Bärby ungdomshem där omkring 15 ungdomar sitter dömda till sluten ungdomsvård.
Med sig har de planscher, stereoapparater, i något fall en radiostyrd helikopter. I bagaget har de också grova brott som de knappt börjat bearbeta. Det de inte har med sig är de verktyg som behövs för att leva ett normalt liv.
– De som kommer hit har en mycket svår livssituation, säger Peter Helenius, jurist och biträdande institutionschef på hemmet.
Många av internerna, eller ”pojkarna” som Helenius vill kalla dem, kommer från trasiga hemhörhållanden och dåliga umgängen. Inte sällan lider de av neuropsykotiska diagnoser som ADHD, Tourettes eller Aspergers. Bärby Ungdomshem har fem och en halv heltidstjänst för utredning och terapi, en betydande resurs på en institution med 29 platser.
På Bärby ungdomshem är den övervägande målgruppen pojkar som är dömda för sexuella övergrepp. Hemmet har utöver individuell psykoterapi bland annat särskilda sex- och samlevnadsprogram som ska lära pojkarna hur sunda relationer fungerar.
– De är i tonåren, men det gäller att möta dem på den utvecklingsnivå som de befinner sig, säger Peter Helenius.
Han berättar om en pojke som var likblek inför uppgiften att ringa och boka en resa. En annan beviljades tillstånd att gå på bio och se en tecknad film som ett led i sin sociala träning. Pojken var 17 år gammal.
Bärby tillåter planscher på lättklädda kvinnor och män.
– Det är svårt att resonera kring varför en plansch på Zlatan utan matchtröja ska vara tillåten medan en plansch med Victoria Silvstedt inte är det.
En tillsynsman hade vid något tillfälle invändningar mot planscherna, men Peter Helenius tänker låta ungdomarna behålla dem. Han utesluter heller inte att sexhjälpmedel i vissa fall skulle kunna vara tillåtna.
– Vissa av de som kommer hit är dömda för våldtäkt mot barn. Ett led i vården kan vara att hjälpa dem att upptäcka lagliga sidor av sexualiteten.
Peter Helenius tycker att sluten ungdomsvård är välinvesterade pengar ur samhällets perspektiv. Om en pojke kan ”omvändas” sparar samhället stora pengar på sikt, menar han. Däremot ser han brister i utslussningsprocessen.
– Ungdomarna kommer inte hit för att sitta av tid, utan för att komma vidare. De flesta gör också det men det räcker inte, säger han.
Han menar på att samverkan mellan Statens Institutionsstyrelse, SiS och Socialtjänsten måste bli bättre, något som kan kräva att ”eftervården” förbättras genom lagstiftning.
-Tyvärr är det så att de flesta av våra ungdomar återfaller i brott och här har vi stora utmaningar framför oss, säger han.
Från dagen då en ungdom blir utsläppt är det Socialtjänsten som har i uppgift att ta över ansvaret ansvaret. Det är i det skedet som Peter Helenuis menar att det brister.
– I många fall sker ingen uppföljning alls. Ungdomarna återgår till sina tidigare liv, fortsätter att träffa sina tidigare vänner och riskerar fortsätta på det kriminella spåret. Det är upp till både SiS och Socialtjänsen att göra någonting åt det, säger han.
Ett annat problem han trycker på är att domstolens beslut om längd för påföljden och behovet av vård oftast inte stämmer överens.
– De flesta av våra ungdomar skulle behöva vara här betydligt längre än vad deras straff kräver. Om vi då inte följder upp dem kommer det sannolikt inte att gå så bra, säger han.
Även det omvända förehållandet förekommer, något som också kan innebära svårigheter.
En del av ungdomarna förstår varken svenska eller engelska. ”I värsta fall får man rita bilder”.
I genomsnitt döms ett ett hundratal pojkar till sluten ungdomsvård per år. Flickorna går att räkna på ena handens fingrar. Många återfaller i brott efter vården och med en livsstil som i värsta fall kan innebära en alldeles för tidig död.
– Det är lätt att bli dyster. Samtidigt vet vi att vi i de flesta fall har varit en hjälp på något sätt. Även om många återfaller i brott har de fått någonting gott med sig härifrån.
– De ungdomar som kommer hit har en mycket komplex livssituation. De flesta har haft en svår och krånglig uppväxt, och det vanliga är att de har haft stora problem i skolan.
– Det är mycket ångest hos våra ungdomar. Allt de har gjort och varit med om kommer upp till ytan här. Det kan vara vitt skilda saker, och oavsett vad det är är det någonting vi måste hantera.
En ungdom som inte har något att förlora är en farlig ungdom
Peter Helenius berättar att hierarkin bland de unga på ungdomshem i viss mån påminner om den bruka förekomma i fängelser.
– Våldtäktsmän står lägst i hierarkin även på ungdomshem, säger han.
– På Bärby ungdomshem har man dock lyckats med att få ungdomarna att respektera varandra vilket med tiden innebär att pojkar med olika bakgrund går i samma skola och deltar på idrotten tillsammans. På utredningsavdelningen och på vår öppna avdelning vårdas pojkar tillsammans oavsett den individuella problematiken.
Trots det förekommer våldsamma situationer.
– Ibland har man på känn att någonting är på gång. Vi pratar om ungdomar som lever i ett utanförskap på alla plan. En ungdom som känner att han inte har någonting att förlora är en farlig ungdom, säger han.
Personalen är utbildad att hantera våldsamma situationer defensivt. De står inte handfallna, men försöker hantera alla situationer med kommunikation. I övrigt har personalen relativt långtgående befogenheter. De får genomföra visitationer och tvinga ungdomarna att lämna urinprover. I särskilt svåra fall medger lagen att en intagen kan placeras i så kallad avskiljning i upp till ett dygn.
– Hos oss är det sällsynt med avskiljningar och i de allra flesta fall kan avskiljningen avslutas inom en till tre timmar.
Några gånger om året händer det att en intagen försöker rymma. I regel kommer de inte särskilt långt.
– De är dåliga på att springa strategiskt. De får snabbt mjölksyra, även vi vuxna som hunnit få mage hinner oftast ikapp dem, säger Peter.
Rymningarna förklaras av tristess och dålig impulskontroll. Bärby ungdomshem tillåter inte träning med fria vikter. Ungdomarna har inte tillgång till internet och får i ytterst begränsad utsträckning använda mobiltelefoner.
De flesta uppger i efterhand att de är nöjda med tiden på institutionen. Många kommer tillbaka för att besöka det de kommit att betrakta som sina hem.
I veckan åtalades en 16-åring som misstänks ha begått ett stort antal våldtäkter och rån i Johannesberg i Göteborg. Idag hålls slutpläderingarna i Sturebymålet. Peter Helenius berättar att verksamheten brukar uppmärksammas i samband med rättegångar med unga gärningsmän.
– Jag tycker att rapporteringen är bra överlag. Allmänheten uppfattar nog att detta är ett straff, säger Peter Helenius.
Åklagaren i Sturebymålet yrkar att de båda 16-åringarna ska dömas till maxstraffet, fyra års sluten ungdomsvård. Peter Helenius förstår de som anser att maxstraffet är för kort. Men han påpekar att exempelvis fyra år är en mycket lång tid för en människa som kanske bara är 15 – 16 år gammal.
– Fyra år är en stor del av livet för en 16 åring, dessutom förekommer inte villkorlig frigivning vid sluten ungdomsvård.
Fakta: sluten ungdomsvård
Sluten ungdomsvård ersätter fängelse för ungdomar mellan 15 och 17 år som begår brott.Påföljden är alltid tidsbestämd och kan variera mellan 14 dagar och fyra år. Vården kan därefter fortsätta med stöd av LVU.
Varje år döms omkring hundra ungdomar till sluten ungdomsvård.Sammanlagt finns det 68 platser fördelade på sju särskilda ungdomshem runt om i landet.
Verkställigheten sker i tre steg. Den första tiden sker på en låst avdelning där en utredning görs. Psykologer, behandlare och pedagoger kartlägger då behoven av vård och behandling för den intagne. Den plan som läggs fram då ska sedan gälla under hela verkställighetstiden. Utöver den personliga planen måste alla ungdomar följa hemmets ordinare programverksamhet.
På Bärby ungdomshem, vars målgrupp är pojkar dömda för sexuella övergrepp, handlar det bland annat om sex- och samlevnadsundervisning.
Hemmet har olika avdelningar med olika säkerhetsnivåer och slutenhet. Beroende på den intagnes profil och vårdbehov är syftet därefter att placeringen på hemmet ska övergå i öppnare former.
Läs också:
Slutpläderingar i Sturebymålet
Snabbt avgörande i skuldfrågan Sturebymålet, av Sven-Erik Alhem
Kriminolog: Sluten ungdomsvård enda möjliga påföljden
Sturebymålet: Båda 16-åringarna fälls
Sturebymålet: Detta har hänt
