Det saknas lagstöd för att DNA-topsa en man som återigen misstänks för ett mord som han friades för redan 1998.
Det slår Högsta domstolen fast och nekar riksåklagaren att använda sig av denna utredningsmetod i syfte att utreda möjligheterna att begära resning till hans nackdel.
Mannen åtalades under sommaren 1998 för ett mord som begåtts i slutet av november 1996. Bakgrunden var att Polisen hittat en spermafläck på mordoffrets byxor som påstods häröra från den åtalade.
Tingsrätten kom att döma mannen för mord, men hovrätten ansåg inte att bevisningen höll och friade senare mannen.
Nationellt forensiskt centrum, NFC, har med nu genomfört en förnyad analys av mordoffrets byxor och då kunnat säkra en ”sökbar” DNA-profil av spermafläcken. NFC har dock inte fått någon träff på DNA-profilen.
Mannen som friades från mordåtalet finns dock inte registrerad i det aktuella registret och Riksåklagaren, som nu återupptagit förundersökningen mot honom, ville därför genomföra en DNA-topsning i syfte att utreda möjligheterna att begära resning till hans nackdel.
Högsta domstolen har prövat om det finns lagstöd för topsning av en misstänkt gärningsman vid en återupptagen förundersökning i syfte att utreda om det föreligger skäl för resning.
Bakslag för RÅ
Högsta domstolen konstaterar nu att de aktuella bestämmelserna i rättegången inte utgör lagstöd för att genomföra en sådan topsning som RÅ efterfrågat.
HD slår fast att ”en tillämpning av reglerna i 28 kap. 12 § första stycket eller 12 b § rättegångsbalken skulle i detta fall komma i konflikt med regeringsformens
krav på tydligt lagstöd för användning av det aktuella tvångsmedlet och den
restriktiva tillämpning som gäller för begränsningar av skyddet mot kroppsligt
ingrepp”. Mot bakgrund av detta ska RÅ:s framställan om att genomföra en topsning alltså avslås.
