Degerfors IF hade under de aktuella beskattningsåren betalt transfer och spelarersättningar till klubbar i bland annat före detta Jugoslavien och Danmark. Föreningen hade även betalt ersättningar till agenter.
Skatteverket ansåg att föreningen skulle betala införselmoms för transfer-/spelarersättning. Verket menade att undantaget i 4 kap. 8 § mervärdeskattelagen inta kan ta sikte på att befria en allmännyttig ideell förening från skattskyldighet för annans omsättning i situationer där den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren en näringsidkare.
Både länsrätten och kammarrätten ansåg att Degerfors IF inte var mervärdeskatteskyldig för spelarövergångarna. Kammarrätten menade att föreningen inte var att se som en näringsidkare, föreningen bedrev inte yrkesmässig verksamhet.
Enligt Regeringsrätten är Degerfors IF att betrakta som en näringsidkare, bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML hindrar inte en sådan tolkning. Av utredningen i målet framgår att de som sålt tjänster till föreningen är utländska företagare som bedriver yrkesmässig verksamhet. Degerfors IF är därför skyldig att betala mervärdeskatt för förvärven av tjänsterna. Skatteverkets överklagande bifalls.
