Kvinnan hade ansökt hos Ersättningsnämnden om skadestånd med hänvisning till att hon som barn hade varit fosterhemsplacerad i 17 år. Hon uppgav att hon under den tiden hade utsatts för vanvård och allvarliga övergrepp.
Nämnden gjorde efterforskningar men kom fram till att allt ”entydigt talade för att sökanden var privatplacerad” hos fosterfamiljen.
Kvinnan hade inte heller själv kunnat presentera några dokument eller vittnen som stöd för sina uppgifter. Hon hördes inte heller muntligen av nämnden.
Krävde en kvarts miljon
Efter att nämnden avslagit hennes skadeståndsanspråk vände sig kvinnan till Justitiekanslern och hävdade hon att hennes rättigheter enligt Europakonventionen hade åsidosatts.
Hon begärde skadestånd av staten med i första hand 250 000 kronor motsvarande det belopp som kunnat utgå enligt ersättningslagen. I andra hand begärde hon ett ideellt skadestånd med 100 000 kronor eller med ett skäligt belopp.
Inget brott ”i något hänseende”
Justitekanslern Anna Skarhed har nu kommit fram till att Ersättningsnämnden inte har brutit mot Europakonventionen ”i förhållande till kvinnan i något hänseende”:
”Det finns därmed inte förutsättningar att bevilja henne skadestånd”, skriver JK.
Sedan hösten 2011, när staten bad dem som vanvårdats om ursäkt vid en stor ceremoni i Stockholms stadshus, har närmare 5 000 personer ansökt om ersättning.
Av dem har mer än hälften fått avslag.
Hälften av miljarden användes
För att få ersättning kunde man berätta om sina upplevelser för den dåvarande så kallade Ersättningsnämnden vars beslut inte fick överklagas.
Nämnden lades ner i somras. Av den miljard kronor som sattes av till ersättningar har bara hälften betalats ut.
