Förvaltningsrätten instämmer i Skatteverkets bedömning att det förekommit oredovisade intäkter i bolaget som satts in på dels ett Eurocard-kort, dels ett affärskonto som tillhört verksamheten. Eurocard-kortet hade inte tagits upp i bolagets räkenskaper och rätten finner mot bakgrund av Skatteverkets utredning samt uppgifter från kortutställaren det visat att betalningar på kortet utgjort arvoden för utförda uppdrag i verksamheten.
Advokatens invändning att inbetalningarna utgjort lån till bolaget som i vissa fall övergått till förskott för senare uppdrag vinner inget stöd i bokföringen och bolaget har heller inte på annat sätt förmått visa att det rört sig om förskottsbetalningar.
Beträffande en av de av Skatteverket påtalade inbetalningarna anförde advokaten vidare att han inte kände till någon person med det namn som stod på inbetalningen, men att det måste röra sig om en insättning från antingen han själv, hans hustru eller far och att någon av dem måste ha ”tagit en halvt ifylld inbetalningsblankett i banken eller på posten vid inbetalningen” och att detta skulle förklara det främmande namnet.
Sammantaget finner förvaltningsrätten ingen anledning att göra annan bedömning än Skatteverket och konstaterar att det funnits oredovisade intäkter i bolaget och att dessa disponerats av advokaten i fråga och således ska anses utgöra lön för honom. Rätten konstaterar att Skatteverket därför haft fog för att höja bolagets inkomst av näringsverksamhet och arbetsgivaravgifter.
Förvaltningsrätten konstaterar även att det i verksamheten gjorts felaktiga nedskrivningar av kundfordringar, där det bland annat uppgivits att en faktura till ett bolag inte betalats då det fakturerade bolaget gått i konkurs, trots att bolaget vid kontroll av Skatteverket fortfarande var verksamt och dessutom hade betalat fordran i fråga.
Rätten konstaterar även att det framstår som mycket sannolikt att uttag som gjorts från bolaget disponerats av advokaten för egen del, och några fakturor eller bevis för att medlen skulle ha använts i advokatverksamheten har heller inte framkommit. Mot denna bakgrund har advokaten även påförts privata tjänsteinkomster samt skattetillägg i separat mål.
Förvaltningsrätten konstaterar avslutningsvis att bolaget i sina skattedeklarationer underlåtit att redovisa samtliga intäkter som hör till verksamheten, samt mervärdesskatt som belöper på dessa. Bolaget har även yrkat avdrag för kostnader som inte är avdragsgilla och för kostnader som borde ha återförts. Bolaget har heller inte redovisat uttag som varit att anse som ersättning för arbete.
Mot den bakgrunden måste bolaget anses ha lämnat sådana oriktiga uppgifter som utgör grund för såväl eftertaxering som efterbeskattning och skattetillägg. Förvaltningsrätten har ingenting att invända mot Skatteverkets beräkningar och finner heller ingen anledning att helt eller delvis befria bolaget från påförda skattetillägg. Överklagandet avslås därför.
Isak Bellman
isak.bellman@dagensjuridik.se
