Justieombudsmannen Lars Lindström ser extra allvarligt på det faktum att det handlar om förtursmål med krav på snabb behandling. Målen hade nämligen återförvisats tillbaka till tingsrätten från hovrätten.
Enligt förhören ska rådmannen efter en snabb granskning ha gjort bedömningen att målen skulle beredas tillsammans – och att de sannolikt skulle avvisas eller avgöras ”på handlingarna” som uppenbart ogrundade.
Tvistemålen blev dock liggande i ett år innan rådmannen bad en notarie kontollera handlingarna. Efter en föredragning av notarien ansåg sig rådmannen fortfarande inte ha något bra underlag för att kunna gå vidare. Därefter hände ingenting fram till dess att rådmannen skulle sluta på tingsrätten.
Rådmannen säger dessutom att hans arbetssituation varit mycket krävande. Han hade som enhetschef haft stor arbetsbelastning samtidigt som han varit tvungen att hantera konflikter och vakanser på arbetsplatsen.
JO godtar inte hög arbetsbelastning som förklaring. JO skriver att rådmannen är skyldig att berätta för lagmannen om situationen är sådan att han inte hinner med sina mål – någonting som rådmannen inte har gjort.
Lagmannen är den som ytterst har ansvaret för kontroll av ärenden som inte är avgjorda. I det aktuella fallet har lagmannen åtminstone varje halvår hållit sig underrättad om de fyra tvistemålen.
Till en början nöjde hon sig med rådmannens löfte om att han skulle ta tag i målen. När ingen hände erbjöd hon honom möjligheten att ta över andra mål. Rådmannen ville dock ha kvar ärendena.
JO skriver att en lagman i sådana fall är skyldig att vidta andra åtgärder för att se till att ärendena faktiskt blir handlagda och avgjorda.
Foto: Kerstin Carlsson/TT
