– Med all säkerhet erkände 42-åringen även mordet på Engla eftersom förhörsledarna hade en professionell inställning och lyckades skapa en kontakt med den misstänkte. Det är även möjligt att han erkände detta mord eftersom loppet redan var kört; att dömas även för detta mord kommer inte att påverka strafflängden särskilt mycket.
Ett förhör är enligt Royne Nilsson en mycket komplicerad situation. Att få en människa att erkänna brott som hon eller han gjort sig skyldig till handlar mycket om psykologi; men inte bara. Både informationen och den metod man fått fram den på måste vara juridiskt hållbar. Därför är psykologer eller psykiatriker inte alltid lämpade som förhörsledare.
– Psykologer har till skillnad från polisen en vårdande eller rehabiliterande utgångspunkt. Polisens uppgift är att få fram sanningen genom att rekonstruera ett händelseförlopp.
I en förhörssituation gäller det att hålla sig neutral och objektiv.
– Som förhörsledare kan man visa att man tycker att det är ett avskyvärt brott som inte kan accepteras – men att man accepterar gärningsmannen som människa. Det gäller att skapa ett förtroende och upprätthålla den misstänktes människovärde.
Royne Nilsson menar att om förhörsledaren är tillräckligt professionell och lyckas med detta, börjar den skyldige ofta att berätta.
– En del är födda till förhörsledare; andra kan lära sig det till viss gräns. Man måste vara medveten om både sin egen och den misstänktes personlighet. Redan från första ögonkastet söker förhörsledaren efter nyckeln som låser upp just den här individen, och får honom eller henne att berätta.
Gärningsmannen är ofta lättad över att få berätta vad han eller hon har gjort.
– Även om gärningsmannen inte känner empati, är han medveten om att han har begått en avskyvärd handling.
Ett allvarligt, och vanligt, fel som förhörsledare kan göra sig skyldiga till är att inte hålla sig neutral.
– Har man redan i början på en utredning dragit en viss slutsats, väljer man ofta att bara ta in information som bekräftar ens egna teorier. Därför är det är oerhört viktigt att en förhörsledare inte har några förutfattade meningar.
Royne Nilsson har skrivit boken ”Förhörsgrammatik” och håller utbildningar för bland annat polis, tull och åklagare i förhörsledning och utredningsmetodik.
Text: Johanna Haddäng
